NYHET Umeåforskare problematiserar bilden av Sverige som ett land med ökad politisk polarisering.
Torbjörn Bergman, professor vid Statsvetenskapliga institutionen.
BildMattias Pettersson”Det finns inga tecken på att Sverige närmar sig en polariseringsgrad som hotar att lamslå demokratiska samtal eller processer. Vi invänder mot föreställningen att en ideologisk polarisering enbart skulle vara av ondo. Politisk polarisering är i själva verket nödvändig för en levande demokrati”, det skriver Torbjörn Bergman och Johan Hellström, professor resp. docent vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, i DN-debatt den 25 mars. Debattartikeln bygger på ”Demokratirådets rapport 2021: Polarisering i Sverige” som Bergman och Hellström är medförfattare till. SNS-rapporten presenteras den 26 mars.
– I rapporten har vi använt ett trettiotal indikatorer för att analysera hur graden av politisk polarisering har förändrats i Sverige och hur den svenska utvecklingen ser ut jämfört med andra länder. Ett huvudresultat är att utvecklingen för ideologisk vänster–högerpolarisering kännetecknas av stabilitet snarare än förändring. Vi visar att det svenska partisystemet alltid har varit starkt polariserat. Vissa perioder har polariseringen varit lika hög eller till och med högre än i dag. Bland medborgarna är åsiktspolariseringen oförändrad så långt tillbaka vi kan mäta den. Etablerade medieaktörer står inte heller längre ifrån varandra ideologiskt i dag än tidigare, säger Torbjörn Bergman.
Johan Hellström, docent vid Statsvetenskapliga institutionen.
BildMattias PetterssonRapporten visar dock också att det kan vara så att när det gäller frågor om migration och integration befinner Sverige sedan 2014 i början av en trend mot ökad polarisering. Men forskarna menat att de rörelser som pekar i den riktningen inte är särskilt dramatiska i historiens ljus. Den politiska striden har varit minst lika eldfängd vid många andra tillfällen i modern svensk historia och de ifrågasätter därför föreställningen om att vi lever i en särskilt polariserad tid.
– Ideologisk polarisering är tvärtom nödvändig för en levande demokrati. Pluralism i form av meningsfulla skillnader mellan politiska alternativ är inbyggd i själva definitionen av demokrati. Stark polarisering har varit ett grundackord i svenskt politiskt liv. Därför är den intressanta frågan hur vårt demokratiska system så framgångsrikt har kunnat hantera mycket djupa samhällskonflikter och en hög grad av polarisering, säger Johan Hellström.
Läs hela debattartikeln på DN-debatt
Läs ”Demokratirådets rapport 2021: Polarisering i Sverige”
