NYHET Veckans humanist är Peter Henning, universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå Universitet.
Peter Henning, docent i litteraturvetenskap.
Bild Privat– Förstått som bildningsgång: tämligen rak!
– Humaniora är ett begrepp som lätt blir en projektionsyta för olika nostalgiska begär. I andra sammanhang riskerar det istället att reduceras till en fråga om individuellt självförverkligande och kreativt kapital. Men som en klok person skrev inbegrep den äldre humanismen, förutom kärleken till böcker, även en tro på människans förmåga till godhet – och på det jordiska livets helighet och storhet.
– Till detta kunde man lägga nödvändigheten att utmana och överskrida det egna jaget. Med risk för att framstå som högtravande och nostalgisk vill jag gärna att tro att en sådan definition kan vara giltig än idag.
– Jag är docent i litteraturvetenskap, bland annat med ansvar för kandidatprogrammet i litteraturvetenskap och kreativt skrivande
– Det gamla vanliga: ära, berömmelse, att någon gång få skriva något vackert och tänkvärt. Men också viljan att ge våra studenter fler perspektiv på tillvaron, att introducera dem för nya (ibland störiga, ofta sedan länge döda) bekantskaper; följeslagare vid vars sida nya samtal och gemenskaper blir möjliga.
– Mina kollegor. Arbetet som lärare och forskare, särskilt inom humaniora, är i perioder en mycket ensam sysselsättning. Därför är jag är väldigt tacksam för att ingå i sammanhang där jag också får möjligt att tänka (och skratta) tillsammans med andra.
– ”De, som ej vilja förstå det lilla i världen, förstå säkert ock ej mycket av det stora” (Almqvist)
