Växtbiolog flyttar anatomifokus uppåt från rot till blad

Adrien Heymans, 'Excellence of Choice' postdoctoral fellow, började i augusti 2023

BildAmélie Hidvégi

Att ha en fast anställning som forskare på ett växtvetenskapligt centrum vore drömmen

Vilken är din akademiska bakgrund?

– Jag doktorerade 2022 vid UCLouvain i Belgien. Under mina studier fördjupade mig i den fascinerande "in silico"-sfären av rothydraulisk anatomi under ledning av Guillaume Lobet. Min nyfikenhet fick mig att utforska den dolda halvan av växter ytterligare, när jag påbörjade två korta postdoktorer vid UCLouvain, den första om rotplastisk respons på heterogena markförhållanden och den andra om ett nytt paradigm för vattentransport på rottvärsnittsnivå.

Hur hamnade du i Norra Sverige och vid Umeå universitet?

– Efter att ha besökt Sverige några gånger märkte jag att jag gillade människornas internationella mentalitet, både välkomnande och okomplicerad. Medveten om den excellenta växtforskningen i Sverige kändes det som en bra miljö att forska i och utöka mina kunskaper om växtfunktioner. När jag läste om de olika projektidéerna i "EC"-utlysningen, fångade Stephanies och Stephans förslag min uppmärksamhet. Jag såg det som en fantastisk möjlighet att flytta fokus från rotanatomi till bladanatomi och få ett nytt perspektiv, och jag tog tag i möjligheten och tackade ja när jag blev erbjuden ett stipendium.

Vad handlar din forskning om?

– Jag studerar mekanisk stress på växtens epidermis, med fokus på cellformation på grund av yttre och inre påverkan. Detta innebär att jag med hjälp av modellering försöker ta reda på hur mekaniska egenskaper på cellväggsnivå påverkar stresslokaliseringen. Med allt från bildanalysverktyg till finita element-modelleringsverktyg försöker jag förutsäga stress-hotspot och potentiellt cell-till-cell-vidhäftningsfel inom ett cellnätverk.

Vad är utmanande respektive givande med att vara forskare?

– En av utmaningarna med att hålla på med grundforskning är att man kanske inte konkret ser hur den vetenskap vi producerar leder till en inverkan på samhället. Jag hade turen att ett av de verktyg jag utvecklade för tre år sedan nyligen ledde till värdefulla insikter om majs-domesticering och potentiell anpassning av grödan till lokala pedo-klimatiska förhållanden. Det förstärkte min beslutsamhet att tänja på gränserna för kunskap inom mitt område och om vikten av att ha ett öppet vetenskapligt förhållningssätt.

Var ser du dig själv om fem år?

– Att ha en fast anställning som forskare på ett växtvetenskapligt centrum vore drömmen. Jag gillar den frihet som erbjuds i akademin, men jag är medveten om svårigheterna med att hitta finansiering. Det vore jättebra om jag lyckas koppla ihop mina olika studier om rötter och det jag håller på med i Umeå med blad.

Vad är ditt första intryck av Sverige, Umeå och Umeå universitet?

– Jag älskar att vandra i naturen och tycker om människorna och kulturen här. På UPSC blev jag först förvånad över teknikplattformarnas kvalitet och över hur många människor som arbetade med liknande ämnen, med backtrav och poppel med en sådan samarbetsfilosofi. Så fort jag kommer till labbet är andra postdoktorer och doktorander där för att hjälpa mig att känna mig välkommen. Jag är så tacksam för deras vänlighet!