NYHET Många patienter med cancer använder sig av alternativ och komplementär medicin parallellt med, eller i vissa fall istället för, vanlig behandling. En ny avhandling vid Umeå universitet visar att många upplever att det får dem att må bättre fysiskt och emotionellt. Men i de flesta fall vet inte sjukvården om denna användning.
Kathrin Wode, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, enhet onkologi.
BildHans Karlsson– Det behövs ökade kunskaper inom cancervården om komplementär och alternativ medicin för att ge patienterna nyanserade råd. Ytterst är det en fråga om förtroende och säkerhet. Idag smyger många patienter med detta eftersom de upplever att man inom vården inte kan eller inte är intresserad, säger Kathrin Wode, onkolog och doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.
Ytterst en fråga om förtroende
Komplementär och alternativ medicin, KAM, är ett samlingsnamn för metoder och preparat som används parallellt med eller istället för traditionell sjukvård. Begreppet omfattar både naturpreparat och så kallade kropp-själ metoder som yoga, meditation och akupunktur.
I sin avhandling har Kathrin Wode fokuserat på KAM användning vid cancer. I en studie tillfrågades 755 personer med cancer om användning av komplementär och alternativ medicin. Det visade sig att mer än var fjärde deltagare i studien använde KAM parallellt med sin cancerbehandling. Men bland dessa var det bara en av tre som hade pratat med sjukvårdspersonal om det. I dessa fall var det främst patienterna själva som hade tagit upp ämnet.
De vanligaste motiven att använda komplementär och alternativ medicin var en förbättring av det allmänna, fysiska och emotionella välbefinnandet samt en önskan om att förbättra kroppens förmåga att bekämpa cancern. De flesta hade realistiska förväntningar och väntade sig inte några mirakel. Många av patienterna upplevde att de mådde bättre av KAM, och angav främst en förbättring av det fysiska och emotionella välmående. Cancervården var den minst vanliga källan för information om KAM. Mer än hälften av studiedeltagarna tyckte dock att vården borde kunna svara på frågor om KAM och att vissa KAM-metoder med bevisat effekt borde erbjudas inom ramen för den offentliga sjukvården.
I en studie intervjuades sju patienter som hade valt att helt avstå från traditionell behandling av sin cancer och att enbart förlita sig på KAM. Vissa menade att läkarna inte verkade respektera deras val. Deltagarna ville själva gärna hålla kontakt med vården och ha en kontinuerlig dialog. I studien intervjuades även tio läkare inom cancervården. Några av läkarna beskrev ett behov av mer kompetens om KAM för att bättre kunna bemöta patienterna i denna situation. De upplevde det som ett etiskt dilemma när patienter avböjde cancerbehandling och samtidigt förlitade sig på KAM.
Båda parter önskade sig en öppen dialog med ömsesidigt förtroende och förståelse. Gemensamt för patienterna som deltog i de bägge studierna var att de upplevde en brist på kunskap och intresse från sjukvården om KAM.
– Idag finns det bra och tillgängliga källor att kolla upp det senaste avseende effekt samt användningsområden, risker och möjliga negativa samverkanseffekter med cancerbehandlingen. Så oavsett vad man tycker om användning av komplementär och alternativ medicin som sådan, behöver läkare ha kunskap om det för att kunna bemöta patienternas frågor och intresse. Vi måste inse att många patienter väljer detta som ett slags egenvård, och vi behöver befatta oss med det på ett professionellt sätt precis som vi gör med andra ämnen, säger Kathrin Wode.
I avhandlingen beskrivs även utformningen och genomförandet av en randomiserad dubbelblind studie bland patienter med framskriden cancer i bukspottskörteln som kommer att avslutas senare i år. Studien har genomförts på nio olika onkologkliniker i Sverige, bland annat i Umeå. En grupp patienter har lottats till behandling med injektioner med extrakt från mistel, ett växtbaserat läkemedel som är godkänt för bruk vid framskriden cancer och som har visat lovande resultat i tidigare studier. Denna studie kan komma att ge svar på om livslängd och livskvalitet vid framskriden bukspottkörtelcancer kan påverkas positivt av detta växtbaserade läkemedel. Studien beräknas bli klar för publicering under 2023.
Kathrin Wode är onkolog och specialist i palliativ medicin och arbetar som verksamhetsutvecklare på RCC Stockholm Gotland med bland annat information och fortbildning om KAM.
Kathrin Wode, Institutionen för strålningsvetenskaper, försvarade onsdag 15 juni kl. sin avhandling Komplementär och alternativ medicin vid cancer – från användning till en randomiserad kontrollerad studie. Opponent Vinjar Magne Fönnebö, Norges arktiska universitet, Tromsö, Norge. Huvudhandledare Per Fransson.
