Vanliga värktabletter påverkar kroppens eget cannabis
NYHET
Vanliga värktabletter, till exempel Ipren och Indomee, påverkar kroppens eget cannabis. Det visar Sandra Holt i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet fredag 13 maj. Fynden kan vara ett steg på vägen mot en ny typ av läkemedel mot inflammation och smärta.
De vanligaste läkemedel som används mot smärta och inflammation idag tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Trots att flera av dessa läkemedel går att köpa receptfritt kan de orsaka svåra biverkningar, som skador på slemhinnor i mage och tarm, och i värsta fall ge livshotande blödningar.
I en strävan att minska biverkningarna utvecklades så kallade cyklooxygenas(COX)-2-hämmare, även kallade coxiber. De har dock visat sig orsaka andra svåra biverkningar och t.ex. har rofecoxib (VioxxTM) och valdecoxib (BextraTM) nyligen dragits tillbaka. Det är inte otänkbart att andra coxiber kommer att gå samma öde till mötes, varför behovet av nya angreppspunkter för antiinflammatoriska läkemedel är stort.
Redan på 1970-talet visste man att NSAID hämmar COX-enzymer och därmed syntesen av inflammatoriska ämnen som exempelvis prostaglandiner, men i slutet på 1990-talet identifierades ytterligare mekanismer som kan bidra till de smärtlindrande och antiiflammatoriska effekterna.
På senare tid har man funnit att det system i vår kropp som förmedlar effekten av cannabis är involverat. Det har till exempel visats att vissa NSAID hämmar det enzym (FAAH) som bryter ner kroppsegna cannabisliknande ämnen. Sådana ämnen förmedlar en antiinflammatorisk och smärtstillande effekt genom att aktivera specifika mottagarmolekyler (CB-receptorer), och när FAAH hämmas ökar alltså halterna av kroppens egna antiinflammatoriska ämnen.
Målsättningen med den forskning som presenteras i Sandra Holts avhandling är att studera vilken roll FAAH har i den inflammatoriska processen, samt att undersöka om en hämning av detta enzym utgör en del av verkningsmekanismen hos vissa NSAID.
Arbetet visar att flera vanliga NSAID hämmar FAAH och att hämningen dessutom ökar när pH sjunker, det vill säga när miljön i enzymets omgivning blir surare. Lågt pH i vävnaden är normalt vid inflammation, vilket innebär att de doser vi får i oss vid normal användning av värktabletter som innehåller NSAID mycket väl kan hämma FAAH. En sådan hypotes styrks av iakttagelsen att de antiinflammatoriska effekterna av NSAID-medlet indometacin kunde dämpas genom att blockera CB-receptorer.
Huruvida hämning av FAAH bidrog till den antiinflammatoriska effekten är inte klarlagt, men vi fann att en selektiv FAAH-hämmare producerade samma typ av antiinflammatorisk effekt som indometacin. Eftersom andra forskare har visat att FAAH-hämmare har effekt mot inflammatorisk smärta utan att producera de ruseffekter som förknippas med cannabisbruk, kan det betyda att ett nytt och spännande terapeutiskt alternativ till NSAID har identifierats.
Sandra Holt är uppvuxen i Arvika och doktorand vid enheten för farmakologi. Hon nås på tel. 090-785 15 13, mobiltelefon 070-254 28 24 eller e-post sandra.holt@pharm.umu.se.
En porträttbild finns att ladda hem från www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Fredagen den 13 maj försvarar Sandra Holt, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, farmakologi sin avhandling med titeln Fatty acid amide hydrolase – A target for anti-inflammatory therapies? Svensk titel: Fettsyraamidohydrolas – ett mål för antiinflammatoriska läkemedel?
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal E04, byggnad 6E, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Prof. Ruth A Ross, Dep. of Biomedical Sciences, Institute of Medical Sciences, University of Aberdeen, Scotland.
