Välfärdsarbete bör underlätta människors möjligheter

Sebastian Östlund, doktorand i filosofi

BildSebastian Östlund

Om argumenten är sunda, får filosofin och folket en värdefull möjlighet att närma sig varandra på ett fruktbart sätt.

Sebastian Östlund påpekar hur vi ofta tänker att ett gott liv är ett lyckligt liv, men att det är mer än känslor som står på spel.

– Föreställ dig exempelvis olika former av social utsatthet såsom hemlöshet och beroendeproblematik i vilka människors olika genuina möjligheter att leva väl försvagas, säger Sebastian Östlund, och tillägger:

– Bland dessa möjligheter bör våra målsättningar att undvika olika former av lidande bättre uppmärksammas i både personliga och politiska sammanhang. I detta arbete kan, och bör, experters och lekmäns åsikter beaktas jämlikt och samtidigt.

Värdet av personlig välfärd

I avhandlingen Being Well and Doing Good (Vara väl och göra gott) så analyserar Sebastian Östlund värdet om personlig välfärd. Personlig välfärd är det vi har i åtanke när vi tänker på hur bra ett liv är för personen som lever det livet.

Vad vi bör fokusera på, argumenterar Sebastian Östlund, är människors genuina möjligheter att leva liv de har skäl att värdesätta, men med särskild tonvikt på att undvika det som gör deras liv sämre.

– Det råder oenigheter om vad välfärd inbegriper både inom filosofins ramar och utanför den. Det finns två pressande utmaningar som uppstår i oenigheternas kölvatten. En utmaning är att ta reda på om det ens är så att vi bör söka ett enda svar på frågan om vad välfärd består i.

– Den andra utmaningen består i hur vi ska hantera meningsskiljaktigheter som exempelvis kan uppstå mellan experter i krissituationer och den allmänna befolkningens uttryckta intressen. Det leder till frågor om vem som har rätt i sakfrågan, och vem som har rätt att göra vad med svaret taget i beaktande.

Tillämpning av kapabilitetsramverket

Sebastian Östlund argumenterar för att experters teoretiserande och lekmäns upplevelser behöver närma sig varandra för att nå kompromisser som är ändamålsenliga i olika privata och politiska sammanhang.

– Detta görs genom att förfina och tillämpa vad som kallas för kapabilitetsramverket som i sin moderna tappning härstammar från i synnerhet Amartya Sens och Martha Nussbaums akademiska arbeten.

– Vad som utmärker ramverket är just att det ser till vad människor kan göra och vara i en bred bemärkelse, med mer utrymme för variation än många andra teorier ger. Kapabilitetsamverket tillämpas redan i ekonomiska och politiska kontexter, ofta med olika innehåll.

Sebastian Östlunds avhandling bidrar med metodologiska verktyg och tillämpningar som visar på styrkan av att ha en mångfacetterad syn på välfärd med utgångspunkt i både teori och praktik. Därmed, om argumenten är sunda, får filosofin och folket en värdefull möjlighet att närma sig varandra på ett fruktbart sätt.