Valet som formar vår demokratiska framtid

I en ny studie undersöker Daniel Gabrielsson, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet, sambandet mellan nationell identitet och demokrati. Nationell identitet handlar framför allt om två saker, att se sig själv som en del av en nation och att ha en uppfattning om vem som tillhör nationen. Det finns två olika former av nationell identitet, en frivillig och en restriktiv.

En frivillig nationell identitet kopplar nationstillhörighet till politiska värden, till exempel respekt för lagar och institutioner. En restriktiv nationell identitet kopplar nationstillhörighet till etniskt ursprung. Daniel Gabrielsson har undersökt hur dessa olika former av nationell identitet påverkar hur demokratiskt ett land är.

Betydelsen av nationell identitet

Resultaten av studien visar att en restriktiv nationell identitet har en negativ inverkan på demokratin. I länder där en stor andel av befolkningen har en restriktiv nationell identitet är demokratin generellt svagare. Samband gäller även när politiska ledare betonar en restriktiv nationell identitet, ju mer nationalism de politiska makthavarna ger uttryck för, desto lägre är graden av demokrati, särskilt i länder med svag ekonomi.

Detta val påverkar våra framtida möjligheter att leva i ett demokratiskt samhälle

På individnivå syns samma mönster menar Daniel Gabrielsson. Personer med en restriktiv nationell identitet är mindre benägna att stödja demokrati som statsskick och föredrar i högre grad en stark ledare som inte förespråkar allmänna fria val.

Tittar vi på den frivilliga nationella identiteten är sambandet det motsatta. En frivillig nationell identitet bidrar till att stärka demokratin. Slutsatsen är att även om vi inte kan välja vårt nationella ursprung, så kan vi välja hur vi tänker om vem som tillhör den nationella gemenskapen.

– Detta val påverkar våra framtida möjligheter att leva i ett demokratiskt samhälle, säger Daniel Gabrielsson.

Desto mer restriktiv syn på nationstillhörighet bland medborgare och politiska makthavare, desto svagare blir demokratin förklarar Daniel Gabrielsson. De negativa effekterna på demokratin blir särskilt påtagliga när både den politiska eliten och befolkningen har en snäv syn på nationstillhörighet. I det nuvarande politiska läget i världen växer nationalistiska partier som betonar en restriktiv nationell identitet.

– Den här forskningen bidrar till en ökad kunskap om de möjliga konsekvenserna av denna utveckling. att En ökad popularitet för dessa partier påverkar nog inte bara valresultat och politiska beslut, utan även demokratin som sådan, säger Daniel Gabrielsson.

Överraskande skillnader

Daniel Gabrielssons forskning visar också på överraskande skillnader mellan välfungerande och mindre utvecklade demokratier. I länder med välfungerande demokratier, som Sverige, finns det färre personer som har en snäv syn på nationstillhörighet, där nationstillhörighet kopplas till etniskt ursprung. Men de som har denna snäva syn i Sverige stödjer demokratin mindre än personer med samma snäva syn i länder med mindre utvecklade demokratier, som Ungern.

I länder med starka demokratiska system förstärks det negativa sambandet mellan en snäv syn på nationstillhörighet och stöd för demokrati

Det här betyder att i länder med starka demokratiska system förstärks det negativa sambandet mellan en snäv syn på nationstillhörighet och stöd för demokrati. Även om det finns färre personer med en snäv syn i välfungerande demokratier, så är deras stöd för demokratin svagare än i länder med lägre nivå av formell demokrati förklarar Daniel Gabrielsson.

– Individer med en restriktiv syn på nationstillhörighet uppvisar lägre tillit till andra, större intolerans och mindre samhällsengagemang vilket till stor del förklarar de negativa effekterna på demokratin, säger Daniel Gabrielsson.

Trots den starka teoretiska koppling om att nationen ses som en förutsättning för demokrati, har forskningen inte undersökt hur olika aspekter av nationell identitet faktiskt påverkar nivån av demokrati i ett land. Det har skapat en betydande kunskapslucka menar Daniel Gabrielsson.

– Min avhandling syftar till att fylla denna lucka genom att analysera sambandet mellan olika former av nationell identitet och demokratins utveckling, säger Daniel Gabrielsson.

Tre decennier från över 60 olika länder

De statistiska analyserna är baserade på enkätdata som fångar de olika formerna av nationell identitet, expertbedömningar från Varieties of Democracy (V-Dem) samt analyser av partiprogram från Manifesto Project. Mätningarna sträcker sig över tre decennier och inkluderar över 60 olika länder. Fokus låg på att observera hur olika former av nationell identitet påverkar graden av fria och rättvisa val och respekten för individens fri- och rättigheter, vilket är centrala aspekter av en liberal demokrati.