NYHET Valet av behandlingsteknik när man genomför motståndsandning för att öka lungornas luftinnehåll vid andningsgymnastik behöver väljas med omsorg för att uppnå avsedd effekt. Det konstaterar sjukgymnast Maria Sehlin i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet, den 7 november.
Patienter som exempelvis genomgår kirurgi kan drabbas av problem med sin andning och kan då vara hjälpta av andningsgymnastik i form av så kallad motståndsandning. Vanligtvis används två olika typer av motståndsandning. Den ena heter PEP, vilket är en metod där patienten regelbundet får andas ut i ett rör som går ner i en flaska med vatten, alternativt får de en ansiktsmask med en ventil som ger ett andningsmotstånd. En annan metod som används är CPAP, där patienten via en mask andas mot ett kontinuerligt mottryck.
– PEP och CPAP är väldigt viktiga metoder för att behandla och förebygga komplikationer i lungorna, exempelvis efter kirurgi, eller vid olika lungsjukdomar. Något som vi dock ofta stöter på är att många patienter inte alls klarar att andas i PEP-flaska, men när de får en PEP-mask så kan de andas tio andetag i rad utan problem, säger Maria Sehlin.
När det gäller PEP och CPAP så används PEP bland annat för att förebygga och behandla andningskomplikationer hos patienter som har genomgått en operation, samt för att lossa och ta bort slem vid olika lungsjukdomar som kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och cystisk fibros, samt vid lunginflammation.
CPAP är en mer avancerad metod som bland annat används som behandling vid akut lungödem, som är en komplikation vid uttalad hjärtsvikt, men även vid andningsuppehåll under sömnen och för att förebygga och behandla andningskomplikationer efter operationer. CPAP kan ges både med en särskilt CPAP-apparat men finns även inbyggd som en funktion i respiratorer för att förebygga lungkomplikationer hos patienterna.
Maria Sehlin visar i sin avhandling att olika typer av andningshjälpmedel för motståndsandning påverkar andningen på olika sätt och att det finns signifikanta skillnader i relationen mellan luftflöde och luftvägstryck mellan PEP-flaskan och PEP-masken.
– Det vi kan visa är att andningshjälpmedel med så kallade flödesstyrda motstånd, CPAP eller PEP, verkar öka lungans luftinnehåll mer än andningshjälpmedel med tryckstyrda motstånd. Därför är just flödesstyrda motstånd med mask att föredra för vissa patienter, säger Maria Sehlin.
Hon berättar vidare att det dock finns tillfällen då tryckstyrda metoder är att föredra. Om en patient behöver behandling med CPAP under flygtransport visar en av studierna att valet av CPAP utrustning är viktigt. Anledningen är att prestandan hos tryckstyrda CPAP-hjälpmedel är mycket stabilare än hos flödesstyrda hjälpmedel, när omgivande lufttryck sjunker, vilket sker under flygning.
– Det här innebär att valet av metod för att åstadkomma motståndsandning både måste anpassas efter individen och den miljö patienten befinner sig i, på sjukhus eller vid andningspåverkan vid flygtransport i samband med akut sjukdom, säger Maria Sehlin.
Maria Sehlin är uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon är sjukgymnast/fysioterapeut, verksam vid Centrum för intensiv och postoperativ vård, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, samt Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Maria SehlinTelefon: 070-244 26 48
E-post: maria.sehlin@umu.se
Fredagen den 7 november försvarar Maria Sehlin, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Motståndsandning med PEP och CPAP. Effekter på respiratoriska parametrar. (Engelsk titel: Resistance breathing with PEP and CPAP. Effects on respiratory parameters.) Opponent: Monika Fagevik Olsén, docent, sjukgymnast, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Ola Winsö.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz