Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet

Antologin är ett försök att problematisera bilden av övergångsåldern som ett enbart biologiskt och medicinskt tillstånd

Bild Makadam förlag

Maria Jönsson säger att de upplevde att klimakteriet kommit att omtalas allt mer i media och offentligheten och ville undersöka detta tal närmre.

Att de tyckte sig se att denna period i livet allt mer kommit att förklaras ur ett medicinskt perspektiv och att historiska, sociala och kulturella förståelser av fenomenet kommit lite i skymundan.

– Antologin är ett försök att problematisera bilden av övergångsåldern som ett enbart biologiskt och medicinskt tillstånd och granska några av de populärvetenskapliga förklaringsmodeller som just nu dominerar debatten; till exempel tanken att klimakteriet främst är en period präglad av ”hormonell obalans”. Vad gör det t.ex. med kvinnor i övergångsåldern att ständigt tänka på sig själva i termer av brist eller obalans? 

Olika kunskapsområden

Maria Jönsson berättar vidare att de har bjudit in humanister och genusvetare att utifrån sina olika kunskapsområden och erfarenheter reflektera över klimakteriet.

Maria Jönsson

BildSimon Öhman Jonsson

– Bland skribenterna finns idéhistoriker, konstvetare, litteraturvetare, etnologer, genusvetare och antropologer som undersöker hur klimakteriet tar plats i reklam, samtida konst, sociala medier, medicinhistorisk forskning och i vardagslivet. Det visade sig att det fanns många berättelser om klimakteriets olika innebörder, ofta djupt existentiellt laddade, och fler dimensioner att beakta än vi först trodde. 

Vem ser ni som läsare av antologin?

– Boken riktar sig till läsare inom och utom akademin som intresserar sig för hur vi kan förstå inte bara ordet ”klimakteriet” utan också vår samtids syn på kroppen, tidens gång och åldrandet.

– En viktig sak att poängtera är att läsaren inte får några lösningar på hur man ska handskas med klimakteriet eller någon kunskap om vad klimakteriet i biologisk bemärkelse ”är”. Däremot kan man få ett historiskt perspektiv på fenomenenet och en kritisk blick på vår samtids sätt att tala om denna livsperiod. 

Överraskade de tre redaktörerna

Något de tre redaktörerna överraskades av var hur tätt förbunden vår samtids förståelse av klimakteriet är med en binär och heteronormativ syn på kvinnokroppen. Flera kapitel återkommer till att klimakterieberättelser i reklam eller media ofta utgår från en tanke om en balans mellan en feminin och en maskulin polaritet, som under klimakteriet kommer i obalans.

– På ett liknande sätt noterade vi att talet om klimakteriet ofta utgår från tanken om en funktionsfullkomlig kropp som går från att vara fungerande till att betraktas i termer av brist, nedsättning eller dysfunktion. Intressant att fråga sig blir då till exempel hur klimakteriet kan upplevas av någon som upplever sig vara ickebinär eller har en funktionsnedsättning – vari består då ”övergången” eller krisen och hur omtalas den?