NYHET Misstagsteorin är den filosofiska uppfattningen att vår vardagsmoral vilar på ett misstag. Vad skulle hända med vardagsmoralen om vi upptäckte att misstagsteorin är sann? Och vilka skäl man kan ha för att tro, eller inte tro, på denna teori? Dessa frågor diskuteras i en ny avhandling av Emma Beckman vid Umeå universitet.
Emma Beckman Foto: Björn Algers
I våra vardagliga liv ställs vi ofta inför moraliska frågor. Till exempel hur hushållssysslorna skall fördelas så att det blir rättvist, om dödsstraff är moraliskt försvarbart eller vems ansvar det är att stoppa den globala uppvärmningen. Eftersom vi vägleds av svar på sådana frågor fyller vårt moraliska tänkande och våra moraliska normer viktiga psykologiska och sociala funktioner.
Emma Beckmans doktorsavhandling handlar om moralisk misstagsteori, den metaetiska uppfattningen att inga moraliska omdömen eller påståenden är sanna. En av hennes slutsatser är att misstagsteorin skulle kunna vara sann. En annan är att om vi accepterar misstagsteorin så skulle moralens sociala och psykologiska funktioner ändå kunna fyllas om vi på andra sätt fortsätter att tänka och agera som om inget misstag förelåg.
– De som försvarar misstagsteorin är en slags skeptiker. Om de har rätt, så finns inga sanna svar på moraliska frågor. Det är exempelvis varken sant att dödsstraff är moraliskt försvarbart, eller att dödsstraff är moraliskt förkastligt. Förklaringen till att det är så, menar många misstagsteoretiker, är att det helt enkelt inte finns några moraliska egenskaper eller fakta, säger Emma Beckman.
I sin avhandling diskuterar Emma Beckman två argument för teorin. Båda försöker visa att det moraliska tänkandet förutsätter att moraliska egenskaper erbjuder en sorts speciellt tvingande eller på annat sätt unika skäl för handling men att det inte kan finnas några sådana egenskaper.
Enligt henne lyckas inget av dessa argument ge oss starka skäl att tro att misstagsteorin är sann. Hon diskuterar också invändningar som försökt visa att misstagsteorin har ohållbara konsekvenser, och argumenterar för att inget av dessa ger oss starka skäl att tro att misstagsteorin är felaktig.
Men vad skulle hända med vardagsmoralen om vi upptäckte att misstagsteorin var sann?
– Våra moraliska övertygelser spelar en viktig roll i våra liv. De påverkar till exempel våra tankar om vilken person vi vill vara eller bli och hur vi relaterar till dem vi bryr oss om. Om vi skulle upptäcka att misstagsteorin är sann så är frågan hur vi skulle kunna bevara det som gör moralen viktig för oss.
– Jag argumenterar för att vi kan göra det genom att låtsas att vi lever i en värld med moraliska egenskaper. Specifikt så bör vi tänka och samtala moraliskt på det sätt som man tänker och samtalar när man roll-spelar, ”lajvar”, i ett levande rollspel.
Emma Beckman har en magisterexamen i praktisk filosofi, och en kandidatexamen i praktisk och teoretisk filosofi från Linköpings Universitet. Hon är bosatt i Linköping, där hon också är född och uppvuxen.
Avhandlingen Mistaken morality? An essay on moral error theory finns publicerad digitalt
Emma Beckman, emma.beckman@umu.se, tel. 0739- 29 36 60
Fredag 18 maj försvarar Emma Beckman i ämnet filosofi, Umeå universitet, sin avhandling Mistaken morality? An essay on moral error theory
Disputationen äger rum kl. 13.15 i Humanisthuset, Hörsal G. Opponent är Bart Streumer, Professor of Philosophy, Faculty of Philosophy, University of Groningen.
Redaktör: Per Melander