Vad röstar vi egentligen om i EU-valet 2024?

– Nu har vi ungefär en månad kvar till valet och jag tycker kanske inte partierna har varit så bra på att förklara sitt budskap, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.

– I grunden är det ganska många frågor som ligger inom EU:s beslutskompetens, men ska jag lyfta ut några områden som är alldeles särskilt avgörande och där partierna i mångt och mycket skiljer sig åt blir det följande lista:

• Miljöpolitiken är ett sådant område. Om vi ser ett tydligare skifte åt höger i parlamentet så kommer det troligen påverka EU:s miljöambitioner.
• Självförsörjningen. Ett annat stort områden, som i hög utsträckning beror på vad som händer i världen, handlar om att EU ska blir mer självförsörjande. Det handlar främst om mineraler, metaller och energi. Men också om livsmedel. Detta drar också igång en diskussion om tullar utåt, exempelvis på bilar från Kina.
• Säkerhetspolitik. Ett tredje område, som också beror på vad som händer i världen, handlar om säkerhetspolitiken. Vilka former av försvarssamarbete ska man ha? Hur långt ska ett militärt samarbete gå?
• Arbetslivspolitik är ytterligare ett område. Här har EU inte full beslutanderätt, men mycket talar för att frågor på detta område kommer att öka i betydelse.

Vilka stora områden ingår i inte i EU:s beslutsrätt, där de inte påverkar vår egen nationella lagstiftning?

– Stora delar av det vi definierar som välfärdssektorn är inte direkt påverkat av EU, exempelvis sjukvård, omsorg och skola. Vissa delar kan dock påverkas, men detta är i stort nationella frågor. Stora delar av rättspolitiken är fortfarande nationell, det vill säga brottsbekämpning i olika former. Här sker samarbete, men det är i grunden nationella frågor. Det som rör kulturpolitik är fortfarande nationell. Stora delar av det vi kallar arbetsmarknadspolitik är styrt av medlemsländerna, även om det också här sker ett visst samarbete. Detta är några områden.

I rapporten ”EU i Riksdagen” från 2019, som du var med och skrev, framkom att de svenska partierna var dåliga på att lyfta EU-frågor så att medborgarna kan ta ställning, har partierna blivit bättre eller sämre på det under de fem år som gått sedan dess?

– Nu har vi ungefär en månad kvar till valet och jag tycker kanske inte partierna har varit så bra på att förklara sitt budskap, men det är lite för tidigt att komma med ett slutgiltigt avgörande. Jag tycker dock att medias rapportering har kommit igång tidigare och varit mer initierad jämfört med tidigare år. Det tvingar också partierna att svara upp mot de frågor som ställs av journalister. Nu ska bara partierna också börja kampanja mot varandra. Det har vi ännu inte sett så mycket av.

Läs hela rapporten från 2019 som omnämns ovan och nedan.

Du skrev även 2019 att EU var splittrat efter valet, tror du att splittringen kommer att fortsätta eller minska i detta val, och vad spelar det för roll om det är splittrat?

– Som opinionssiffrorna ser ut, även om man ska ta dessa med en stor nypa salt, så talar allt för ett mer splittrat parlament. Det är framför allt högerradikala partier som ökar sitt stöd och de gröna och liberalerna (RENEW) som förlorar i stöd. Det talar för att mer splittrat parlament, men det är fortfarande lite svårt att avgöra. Vi måste avvakta valresultatet för att säga mer om detta.

Läs gärna ett längre porträtt av Magnus Blomgren med mer fördjupning i EU-frågor