NYHET
Johanna Keskitalo, Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt vilka gener som ansvarar för att ett träd skiftar färger om hösten. Denna kunskap kan i förlängningen leda till ett effektivare skogsbruk med mer produktiva träd.
Att trädens löv skiftar färg när det blir höst har nog ingen missat, men vad är det egentligen som händer inuti dessa löv? Färgskiftningarna i bladen beror på att det gröna pigmentet klorofyll bryts ner snabbare än de gula karotenoidpigmenten, och att nya röda pigment bildas hos vissa träd. I sin avhandling beskriver Johanna Keskitalo den s.k. höstsenescence-processen hos löv från en asp på universitetsområdet.
Senescence är ett ord som inte är lätt att översätta till svenska, men som hos växter beskriver en process där delar av en växt bryts ner, t.ex. blad under hösten eller blommor efter pollinering. Genom att studera förändringar hos celler i asplöv under mikroskop samt genom att mäta fotosynteskapacitet, pigment och olika näringsämnen har man kunnat göra en tidtabell för höstsenescence hos asp. På detta sätt kan man se vad som händer i löven vid ett visst datum på hösten och när processen startar. Denna process sker för att träden ska kunna återanvända näringen som finns i löven och lagra den under vintern tills nästa år. Man vet väldigt lite om hur denna process regleras, d.v.s. hur trädet vet att det är höst, och vilka gener som är ansvariga.
Johanna Keskitalo och hennes kollegor har använt sig av s.k. mikromatriser, där det går att studera tusentals gener samtidigt, för att se vilka gener som slås på och av under hösten.
– För att kunna säga vilka gener som är viktiga för lövens senescence under hösten måste vi sålla bort dem som styrs av andra faktorer, såsom insektangrepp och kyla. Vi har studerat genuttryck under fyra säsonger och för tillfället jobbar vi med att plocka fram de gener som följer samma mönster varje år, berättar Johanna Keskitalo.
Information om vilka gener som styr processen är intressant inte bara för grundforskning, utan också för skogsindustrin. Trädens produktivitet påverkas nämligen av när höstsenescence-processen startar. Om processen startar för tidigt blir tillväxtperioden kortare och produktiviteten minskar. Startar processen för sent hinner trädet inte ta tillbaka all näring innan bladen faller. Härdningsprocessen blir då försenad, vilket leder till frostskador.
Fredagen den 5 maj försvarar Johanna Keskitalo, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Constructing a timetable of autumn senescence in aspen. Svensk titel: En tidtabell för höstsenescence hos asp. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Howard Thomas, Institute of Grassland and Enviromental Research (IGER), Aberystwyth, Storbrittanien.
Johanna Keskitalo är född och uppvuxen i Luleå. Johanna Keskitalo är doktorand vid institutionen för fysiologisk botanik som tillhör Umeå Plant Science Center (UPSC).Telefon: 090-786 57 41 E-post: johanna.keskitalo@plantphys.umu.se
