Vad gör vi med historien?

Henrik Åström Elmersjö och Paul Zanazanian

BildPer Melander

Henrik Åström Elmersjö säger att han intresserat sig för historia med utbildningsvetenskaplig inriktning av det enkla skälet att historia alltid är didaktiskt. Att vi använder historia till att förmedla något, som har med villkoren att vara människa att göra.

– Därmed blir det för mig som historiker också intressant att undersöka vad vi gör med historien än vad som egentligen hände i historien. Med en sådan utgångspunkt finns många arenor att titta närmare på, men skolan blir förstås väldigt viktig. Det blir en så pass officiell och nationell historia som förmedlas där, i och med att utbildningssystemen är nationella, säger Henrik Åström Elmersjö.

För Paul Zanazanian handlar intresset för utbildning om att det finns en möjlighet att hjälpa till med att bidra till en positiv utveckling i unga människors liv.

– Som lärare förbereder du dem för framtiden; försöker få dem att växa och att lyckas – det ligger alltså i dina händer som lärare vad de kommer att bidra med i ett framtida samhälle, säger Paul Zanazanian.

Omdiskuterad historia

Henrik Åström Elmersjö berättar vidare att upprinnelsen till projektet History, epistemology, and teaching? är en bok som han var med och redigerade: International perspectives on teaching rival histories (2017).

– Där skrev en mängd forskare från olika länder om hur lärare i olika kontexter iscensätter omdiskuterad historia i klassrummet. Ett av de mest tydliga resultaten när alla kapitel skulle sammanfattas var att lärare kan ha mer eller mindre tydliga kunskapsteoretiska utgångspunkter när de undervisar och att detta får mycket stor betydelse för hur de närmar sig historia från olika perspektiv.

– Ibland vill de till exempel undervisa som om det finns flera lika sanna versioner av en händelse beroende på inom vilken berättelse händelsen ska passa in, men deras egna kunskapsteoretiska utgångspunkter gör att en version ändå framstår som sannare och bättre.

– Detta gjorde att jag ville gräva djupare i denna fråga och komma närmare lärarnas uppfattningar i denna fråga och vad det får för konsekvenser för historieämnet i skolan. Med en uttalad politisk vilja att låta flera perspektiv genomsyra historieundervisningen, framskriven i kursplaner för historia i många länder, blir detta en ganska viktig fråga att lyfta.

Därmed blir det för mig som historiker också intressant att undersöka vad vi gör med historien än vad som egentligen hände i historien

I huvudsak vill de ta reda på hur lärare i historia tänker angående historieämnets kunskapsteoretiska status, särskilt i relation till kraven på flera perspektiv i undervisningen. De vill också se om det finns skillnader som kan tänkas bero på kontexten inom vilken lärarna undervisar och därför har projektet ett jämförande perspektiv där två storstadsregioner som på vissa sätt liknar varandra och på andra sätt är väldigt olika undersöks: Stockholm och Montreal. De kommer också mer övergripande att jämföra Quebec med Sverige.

Paul Zanazanian säger att några av orsakerna till att utforma det hela som en jämförande studie är för att Sverige och Quebec har många likheter. Båda är nordiska länder, har liknande statliga strukturer och båda har en befolkning som till stor del har gemensamma utmaningar, m m.

Henrik Åström Elmersjö tillägger att den jämförande delen av studien är viktig med tanke på deras frågor. Han menar att om ska kunna säga något om vad olika kunskapsteoretiska utgångspunkter kan tänkas ha för bakgrund, måste de undersöka olika kontexter och jämföra dem med varandra. Att kontexterna får inte vara för olika för då kommer de inte kunna komma ner på någon detaljnivå angående vad skillnaderna beror på, säger Henrik.

– Vi måste jämföra undervisningskontexter som är någorlunda lika, men som har avgörande skillnader som kan sätta ljuset på det partikulära i de olika kontexterna. Vi tycker att Montreal och Stockholm är ypperliga på det sättet, både vad gäller kulturell kontext och vad gäller de två ländernas olikheter i fråga om historieämnets mål.

Jobbar bra tillsammans

Det var genom att Paul Zanazanian var en av författarna i boken International perspectives on teaching rival histories som de fick kontakt. Och det visade sig också att han hade liknande funderingar i sin forskning som Henrik.

– Vi påbörjade ett samarbete via Skype för att skriva fram ett jämförande forskningsprojekt angående detta och fick pengar från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Under arbetet med boken och med ansökan märkte vi också att vi jobbar väldigt bra tillsammans, säger Henrik och fortsätter:

– Jag fick sedan stöd av Lärarhögskolan inom ramen för deras ”Medel för forskarutbyte inom det utbildningsvetenskapliga området” och kunde då ta hit Paul så att vi nu har kunnat påbörja projektet tillsammans.

Avslutningsvis säger Paul att han är intresserad av att se om lärarna gör något vettigt av historieämnets funktionalitet så att ämnet kan bli relevant för att förstå verkligheten.

– Till exempel, om de i sin undervisning varierar sig, i förhållande till sina olika kontexter.