Vad definierar en ”bra” skola?

 

BildMostphotos/Katja Kircher

Tal om ”krisen i skolan” har präglat den utbildningspolitiska debatten under en längre tid. I sin avhandling har Elin Stark undersökt vad man egentligen menar när man diskuterar en ”skola i kris”.
- När media och ansvariga diskuterar skolan handlar det ofta om hur skolans problem konkret ska lösas, medan underliggande antaganden om vad som är problematiskt osynliggörs. Med avhandlingen vill jag få igång en diskussion om vad vi egentligen betraktar som idealtillståndet i svensk skola och om vilken skola vi faktiskt vill ha.

Elin Stark, Statsvetenskapliga institutionen.

BildElin Andersson

Elin Stark har studerat hur skolproblem skildras i tre lokala dagstidningar under tre och ett halvt år. Hon har också intervjuat skolledare och pedagogisk personal på två skolor om hur de påverkas av negativ medieexponering, samt hur de ser på frågan om vad som avgör om en skola är ”bra” eller inte.
- Från dagstidningarna kunde jag urskilja fyra huvudsakliga problemdiagnoser som användes när man beskrev skolor i kris: ”Skolan bryter mot lagen”, ”Arbetsmiljön på skolan är dålig”, ”Skolan lyssnar inte på eleverna” och ”Skolan står sig inte i jämförelser med andra skolor”. I mitt material kan jag också urskilja två dominerande idéer om hur en ”bra” skola är. Den ena kallar jag den ”juridiska diskursen”. Där framställs den ”goda skolan” som en skola som uppfyller de lagmässiga kraven, tillgodoser elevers individuella rättigheter samt förebygger brott och ser till att förövare bestraffas. Den andra kallar jag ”omsorgsdiskursen”. Där framställs den ”goda skolan” som en skola som engagerar sig i och bryr sig om sina elever och deras välbefinnande, där eleverna känner sig trygga och får ett inkännande bemötande.

Dessa två idéer, där en ”bra” skola antingen är en skola som tydligt prioriterar att följa lagar och regler, eller är en som prioriterar omsorg om eleverna, kan ibland stå i konflikt med varandra.
- Denna konflikt blir särskilt tydlig i frågan om hur oönskade beteenden bör hanteras. Inom ramen för den juridiska diskursen betraktas hotfulla eller våldsamma incidenter som brott som ska polisanmälas. Inom ramen för omsorgsdiskursen ligger fokus istället på förståelse och vägledning. En annan skiljelinje mellan den juridiska diskursen och omsorgsdiskursen återfinns i vilka roller elever och lärare tillskrivs. Lärarna riskerar att hamna i en konflikt mellan olika förväntningar på lärarrollen, säger Elin Stark.

Dessa idéers inflytande skapar potentiellt konsekvenser för skolan.
- Det kan till exempel handla om att när den juridiska diskursen får inflytande leder det till att oönskade beteenden polisanmäls snarare än att hanteras internt på skolan; inflytande av en omsorgsdiskurs kan bidra till en ”skolifiering” av samhället, där skolan förväntas ta ansvar för en rad samhällsutmaningar, fortsätter Elin Stark.

- Eftersom skolan har en så stor roll i att fostra samhällsmedborgare, är det viktigt att föra en diskussion om vilken sorts skola vi faktiskt vill ha. Diskussionen borde gå bortom att oreflekterat diskutera hur skolans problem ska lösas till att föra upp frågan om vad som utgör ”den goda skolan” på den politiska dagordningen. Förhoppningen är att avhandlingen kan tjäna som en språngbräda för att lyfta fler perspektiv i den utbildningspolitiska debatten, inte minst de skolverksammas, avslutar Elin Stark.

Ladda hem avhandlingen Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma