NYHET Forskarutbildningen i språkvetenskap har fått positiva omdömen i en extern granskning.
Den externa utvärderingen av forskarutbildningen i språkvetenskap har just slutförts. Här ges en kort sammanfattning av rapportens innehåll.
Professor Hanna Lehti-Eklund, Helsingfors universitet, är en framstående och mycket mångsidig forskare som vid åtskilliga tillfällen genomfört granskningsuppdrag åt svenska universitet. Det är därför glädjande att just hon tagit på sig fakultetens uppdrag att granska forskarutbildningen i språkvetenskap. Det är en positiv rapport hon lämnar.
Hanna Lehti-Eklund konstaterar inledningsvis att det finns adekvat och god handledarkompetens i forskarutbildningsämnet språkvetenskap vid institutionen, och att denna kompetens dessutom breddas tack vare samarbete med olika aktörer: inom Företagsforskarskolan och genom nätverken CogLing, MetNet Scandinavia, FemHum, Northern Linguistic Landscapes och Norrsyn. Hon noterar dock att det är viktigt att i samband med nu aktuella och framtida pensioneringar säkra fortsatt handledarkompetens.
Doktoranderna i språkvetenskap erbjuds generellt sett goda resurser i form av generöst tilltagna expensmedel och tillgång till arbetslokaler. Expensmedlen gör det möjligt för doktoranderna att delta i konferenser och åka på utbyten, och ger därigenom möjligheter att skapa sig egna, nya nätverk. Dessutom kan doktoranderna utnyttja expensmedlen för skrivinternat, för att på det sättet stimulera själva skrivandet.
Forskarutbildningen arbetar för att uppfylla examensmålen, och våra tre obligatoriska seminarier (planerings-, mitt- och slutseminarium) med externa läsare lyfts i det sammanhanget fram i positiva termer. Forskarskolorna är också viktiga resurser för doktoranderna, liksom förhållandet att man kan följa internationella distanskurser i ämnen där det finns expertis på andra håll.
Hanna Lehti-Eklund uppehåller sig lite extra vid det positiva förhållandet att internationella perspektiv arbetas in i forskarutbildningen och i de individuella studieplanerna. Också i samband med detta lyfts expensmedlen fram, eftersom de möjliggör deltagande i internationella sammanhang. Pandemin har – det skall man ju inte blunda för – slagit hårt mot internationell verksamhet och har också gett upphov till fördröjningar, men olika distansöverbryggande kurser har man å andra sidan kunnat följa. Även efter pandemin fortsätter säkert denna senare typ av kursverksamhet.
Jämställdhetsperspektivet beaktas inom forskarutbildningen, och i verksamheten söker man så långt som möjligt i sammansättning av råd, projektdesign, val av gästföreläsare etc. beakta jämställdhetsperspektivet.
I sitt kvalitetsarbete tar man vid institutionen del av doktorandenkäter, analyserar examensmål och skriver verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Detta kvalitetsarbete har lett fram till åtgärder som gett tydligare information till doktorander. De individuella studieplanerna och uppföljningen av dem verkar också fungera väl. Forskarstuderandena tycks kunna påverka innehållet och genomförandet av studierna på olika sätt. Det är dock bra att institutionen kontinuerligt tar del av doktorandernas synpunkter och beaktar faktorer som förorsakar stress och ohälsa.
De ISP-rapporter som doktoranderna har sammanställt under pandemin visar att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön avsevärt försämrats eftersom doktoranderna jobbat hemifrån och inte haft tillgång till de arbetsredskap som de vanligtvis disponerar.
Syftet med forskarutbildningen är att forskarstudenterna också skall få kunskaper och färdigheter om hållbar utveckling, vilka de kan använda som färdiga doktorer. Hanna Lehti-Eklund konstaterar att många doktorandprojekt de facto innehåller inslag av hållbar utveckling, såsom vid utforskandet av rätten att tala och upprätthålla det egna språket samt vid utforskandet av den nordliga dimensionen. Fortsatta diskussioner i forskarkollektivet kommer säkerligen att ytterligare konkretisera hållbarhetsaspekten i forskarstudierna.
Kopplingen till arbetslivet görs, som Hanna Lehti-Eklund ser det, synlig i forskarutbildningen via forskarskolorna och de enskilda forskarnas nätverk. En särskilt stark koppling till samverkan finns t.ex. inom Företagsforskarskolan med deras kurspaket. Genusforskarskolan erbjuder också kurser och tvärvetenskaplig utbildning. Det påpekas dessutom att det generellt sett är värdefullt att doktorander som undervisar erbjuds pedagogisk utbildning.
Hanna Lehti-Eklunds utvärdering av forskarutbildningen och dess struktur i ämnet språkvetenskap lämnar en övervägande positiv bild av allt det som görs. Vi har således en god grund att jobba vidare utifrån i vårt fortsatta arbete och när vi snart skall rekrytera nya doktorander.
Professor Lars-Erik Edlund
Lars-Erik Edlund, professor, nordiska språk
BildUmu, Mattias Pettersson, © Mattias Pettersson, Umeå universitet