NYHET Forskaren Erik Björn har, tillsammans med sin forskargrupp, gjort flera uppmärksammade studier kring metylkvicksilver i vattenmiljöer, och hur klimatförändringarna kan komma att påverka mängderna av detta miljögift i ekosystemet. En viktig fråga är dock fortfarande obesvarad: Hur går upptaget till i de bakterier som omvandlar oorganiskt kvicksilver till det mycket giftiga metylkvicksilvret? Nu får forskarna möjlighet att försöka svara på frågan.
Kvicksilver rankas av världshälsoorganisationen WHO som en av de tio farligaste kemikalierna. Problemet är globalt, och i Sverige överskrids gränsvärdet för kvicksilver i fisk i tiotusentals sjöar. Kvicksilvret sprids ofta i oorganisk form, men omvandlas av bakterier i vattenmiljöer till det betydligt farligare metylkvicksilvret.
Det har forskats mycket på spridningen och effekterna av kvicksilver i ekosystemen, men endast i ett fåtal studier har forskare försökt undersöka själva upptagsmekanismen i bakterier.
"Det har hittills varit mycket svårt, eftersom vi inte haft tillräckligt bra analytiska metoder. Vi vet att tioler, ett slags organiska molekyler med reducerade svavelgrupper, har stor betydelse för bakteriernas upptag av kvicksilver, men själva mekanismen är inte klarlagd", berättar Erik Björn.
Genom att arbeta målmedvetet med att utveckla nya metoder har nu forskargruppen kommit till ett stadium där man hoppas kunna klarlägga vad som egentligen händer.
"Det ska verkligen bli spännande att äntligen få undersöka vad som händer på bakteriernas cellväggar när det tar upp och omvandlar det oorganiska kvicksilvret. Resultaten kommer att vara viktiga för att vi ska förstå kvicksilvers omsättning i miljön, och för att kunna göra tillförlitliga riskbedömningar av kvicksilver nu och i framtiden. Vi förväntar oss att vår forskning kommer att kunna bidra med viktiga pusselbitar som saknas idag", säger Erik Björn.
Forskningsprojektet har i dagarna beviljats medel från Vetenskapsrådet och kommer att pågå under fyra år.
Redaktör: Kristina Viklund