"Vi lever i en allvarlig tid"

Torsdagen den 25 maj – vittnen filmar när afroamerikanen George Floyd blir gripen av polisen i Minneapolis i USA. Anledningen till gripandet är att ett butiksbiträde larmat om att en man försökt handla med falska sedlar, George Floyd är misstänkt.
Floyd konfronteras, när han gör motstånd till att sätta sig i polisbilen läggs han med magen mot asfalten och hålls fast av tre poliser, han är handfängslad och en av poliserna trycker sitt knä mot nacken i nästan nio minuter.

George Floyd säger upprepade gånger att han inte kan andas – “I can’t breathe” – och vädjar om hjälp. Till slut är George Floyd så illa däran att han dör i ambulans på väg till sjukhuset. 

Här är platsen där den 46-årige afroamerikanske George Floyd avled i samband med ett våldsamt polisingripande.

BildWikimedia Commons/Lorie Shaull

Obduktionerna vittnar om att han antingen fick hjärtstillestånd eller kvävdes till döds på grund av polisens behandling av honom. De fyra poliserna blir avskedade, den av dem som höll knät mot nacken åtalas, misstänkt för dråp och vållande till annans död.
Vittnenas filmer sprids som en löpeld genom såväl nyhetsmedia som sociala medier världen över.

Struntar i restriktioner

I USA struntar man i covid-19-restriktioner och ger sig ut på gatan i massiva protester – vissa fredliga, andra aggressiva. Protesterna sprider sig till flera städer världen över.

På sociala medier syns hashtagen #blacklivesmatter frekvent och under tisdagen den 2 juni arrangeras digitala protester med hashtagen #blackouttuesday – som initierats av den amerikanska musikindustrin, som uppmanar om att för en dag stoppa musikproduktionen. Såväl stora bolag, som idrottare, musiker och andra kända profiler ställer sig bakom. 

Det amerikanska politiska systemet mår riktigt dåligt just nu.

Mordet på George Floyd är ett i raden av flera fall där rasism och polisvåld utövats mot svarta medborgare i USA.

Inget nytt

Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, har följt utvecklingen i USA. Hans analys är att frustrationen som man ser i landet just nu är mångbottnad.

– Dels är utgångsläget från början ganska illa i USA med tanke på den polarisering som redan är i det här landet. Det är i flera avseende ett land där det politiska systemet är i riktigt allvarlig kris. Covid-19 gör inte saken bättre och det här som har hänt nu. Allt det här sammantaget gör ju att det amerikanska politiska systemet mår riktigt dåligt just nu, säger han.

Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.

BildMattias Pettersson

Rasismen har varit närvarande i USA under århundraden och stora protester har kommit och gått i vågor.
– Det som är annorlunda nu är att det sker över hela landet samtidigt och det är klart större än det har varit på lång tid, säger Magnus Blomgren.

Martin Luther King var en framstående ledare inom afroamerikanska medborgarrättsrörelsen.

BildNobel Foundation / Public domain

Senast man såg en sådan här stor våg var under 1960-talet med Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen i spetsen. 

Varför har protesterna blivit så stora just nu?
– Jag tror att det hänger ihop med många av de andra bitarna. Trump är en politiker som utmanar, en politiker som det är svårt att förhålla sig neutral till. Det visar han ju dessutom nu – han är ju inte precis den som gjuter olja på vågorna, han snarare blåser på ännu mer, säger Magnus Blomgren och målar upp en bild av frustration, ilska och vanmakt hos befolkningen.

Det är en politiskt orolig tid i USA och det här är en effekt av det.

Dessutom pågår det stora konflikter mellan nivåerna i det politiska systemet, mellan guvernörer i delstater och presidentskapet samt den federala makten och rättsstaten.

Blomgren befarar att de politiska institutionerna börjar urholkas.
– Det är en politiskt orolig tid i USA och det här är en effekt av det. Ett utlopp för den oron.

Risk att våldet ökar

Att det dessutom stundar ett val i USA i november gör inte saken lättare och att USA, liksom resten av världen, fortfarande har en pandemi att hantera och inte minst den ekonomiska kris som väntas slå hårt. 

Vad kan konsekvenserna bli av det här?

– Risken är att det politiska våldet ökar, det ser vi ju redan. Men att det eskalerar ytterligare. Trump går ju ut med att sätta in militär mot sin egen befolkning, vilket är ganska drastiska åtgärder.

Människor över hela USA har gett sig ut på gatorna i protest efter polisingripandet. Demonstrationerna har även nått andra länder. I Sverige hölls en digital manifestation under tisdagen den 2 juni.

BildWikimedia Commons/Guettarda

De digitala protesterna har även nått Sverige, inte minst på sociala medier är deltagandet stort.
Varför blir svenskar så engagerade?
–  Det här är en sådan sida i USA som vi inte riktigt kan förstår, vi kan inte begripa hur det kan bli så här, vi förstår det på ett intellektuellt plan men vi förstår det inte faktiskt. Därför tror jag att den här typen av händelse blir så stora, för att det blir så anmärkningsvärt, säger Magnus Blomgren och betonar att rasism finns i såväl Europa som Sverige också men att den är en otroligt central del för det politiska systemet i USA.

"En allvarlig tid"

Vad protesterna i USA i synnerhet och situationen i världen i allmänhet kommer att utmynna i är omöjligt att svara på, enligt Magnus Blomgren. Men han slår fast att “vi lever i en allvarlig tid”.
– Jag tror inte att det här i sig kommer att vara det som gör att det går åt det ena eller andra hållet utan det är alla sakerna sammantaget. Vart det ska ta vägen det vågar inte jag svara på riktigt, det kan nog ingen göra. Mer än att vi mest troligt kommer att gå mot en turbulent politisk tid generellt i världen och kanske framför allt i ett land som USA.