NYHET Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Nu har forskare vid Umeå universitet gjort en upptäckt som innebär att man snabbare och enklare kan avgöra vem som har aggressiv cancer och vem som inte har det. – Detta kan få stor betydelse för precisionsmedicin vid behandlingen av prostatacancer, men även andra cancergrupper, säger Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå universitet.
Cancerforskaren Maréne Landströms laboratorium.
BildAndreas NilssonDrygt 10 000 män får diagnosen prostatacancer varje år i Sverige, av dem dör cirka 2 300 personer, medan många män kan behandlas eller har en ofarlig tumör.
Sjukvården kämpar i dag med balansgången mellan att försöka upptäcka så många som möjligt i ett tidigt skede, för att kunna sätta in behandling, och att undvika att ge män en cancerdiagnos för en ofarlig tumör, då det kan skapa onödig oro och påverka livskvaliteten.
Ett intensivt arbete pågår därför på flera håll för att utveckla bättre metoder att särskilja behandlingskrävande cancer från sådan som man bör låta vara, helst inte upptäcka alls.
Alexej Schmidt, Institutionen för medicinsk biovetenskap
BildPrivatVid Umeå universitet arbetar Jie Song, Yang Zhou och Alexej Schmidt i professor Maréne Landströms forskargrupp vid Institutionen för medicinsk biovetenskap med just detta. I det här aktuella projektet har de samarbetat med en forskargrupp vid Uppsala Universitet.
Umeåforskarna har nu upptäckt en ny funktion för specifika proteiner i transforming growth factor β (TGFβ), signalvägen som påverkar hur cancerceller växer och sprids. Detta kan komma att få stor betydelse för behandlingen av cancer då det innebär att det enklare, snabbare och tidigt i sjukdomsförloppet går att identifiera de män som har risk för att utveckla aggressiv och livshotande prostatacancer.
Vår upptäckt är ett genombrott
Detta fynd är publicerat i en artikel i EBioMedicine.
– Vi har hittat en ny, tidigare okänd funktion för TGFβ receptor typ I som är ett viktigt signalprotein i cancerceller. Det är sedan tidigare känt att TGFβ signalering är betydelsefull för utvecklingen av flera cancerformer, säger Maréne Landström, professor i patologi vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet, och fortsätter:
– Med den här upptäckten kan vi lugna de män med prostatacancer som inte har så dålig prognos och de som har en högrisk prostatacancer kan erbjudas behandling snabbare. Vårt fynd och publikation är av högt värde för en stor grupp av patienter med prostatacancer och det finns skäl att tro att fler patientgrupper kommer ha nytta av detta.
Jie Song som är förste författare av publikationen i EBioMedicine är mycket glad.
Jie Song, anknuten som postdoktor till Institutionen för medicinsk biovetenskap. Enhet: Patologi.
BildMattias Pettersson– Vår upptäckt är ett genombrott i cancerforskning i området för TGFb signalering, säger hon och berättar mer ingående om fyndet:
– Vi har upptäckt att AURKB, som är ett kinase som uttrycks i cancerstamceller, interagerar med TβRI under celldelning i såväl prostatacancerceller som i neuroblastomceller, som är en form av cancer hos barn. Vi visar också att TRAF6, ett enzym, som orsakar så kallad K63-kopplad polyubiquitinering, ubiquitinerar AURKB på två specifika aminosyror och detta bidrar därmed till kinasaktiviteten hos AURKB när cancerceller växer till. Genom att använda in situ PLA-teknik visar vi också att K63-kopplad polyubiquitination av AURKB sker i lungadenocarcinom, prostatacancer och klarcellig njurcellscancer i tumörvävnad från patienter. Dessutom är AURKB-TβRI-komplexet tydligt korrelerat med maligniteten hos prostatacancer. Våra resultat tyder på att AURKB–TβRI-komplexet kan vara en användbar biomarkör för att tidigt kunna identifiera avancerad prostatacancer, vilket kan vara till stor klinisk nytta för utvecklandet av precisionsmedicin vid behandling av prostatacancer, säger hon.
Fyndet är unikt och därför har de också sökt patent genom läkemedelsutvecklingsbolaget MetaCurUm Biotech AB samt rekryterat ytterligare medarbetare till gruppen.
– Nu vill vi nå ut med detta till sjukvården då vi tror att det kan komma till nytta för patienter med cancer och för sjukvården, säger Maréne Landström.
Cancerforskaren Marene Landströms laboratorium.
BildAndreas NilssonNär kan det komma i bruk?
– Vi kommer att söka stöd från Vinnova och andra källor bland annat för att utveckla en metod som kan användas i sjukvården och beräknar att det kan ta två-tre år innan vi har utvecklat ett test baserat på våra fynd, säger Maréne Landström.
Vad händer nu?
– Vi undersöker nu de molekylära mekanismerna för hur de här proteinerna kan påverka varandras aktivitet i ett forskningsprojekt tillsammans med professor Magnus Wolf-Watz vid Institutionen för Kemi vid Umeå Universitet samt i kliniska prover från patienter tillsammans med våra kliniska samarbetspartners som också arbetar inom sjukvården.
