"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2024-11-29

Umeåforskarens tips för hållbar konsumtion i jul

NYHET Klimatpåverkan från svenskarnas konsumtion ligger på en högre nivå än genomsnittet i världen. Samtidigt förväntas julhandeln i Sverige öka i år jämfört med förra året. Varför är det så svårt att ändra sitt konsumtionsbeteende, speciellt i jultider? Vi frågade forskaren Annika Nordlund.

Kanske planerar du att lyxa till det och köpa lite extra mat till julbordet, eller att ge bort en mysig tröja i julklapp till någon du tycker om. Men visste du att efter resor är mat, bostad och kläder de delar av vår konsumtion som påverkar klimatet allra mest?

Annika Nordlund är docent och prefekt vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet och forskar inom områdena miljö- och socialpsykologi. Hon har bland annat undersökt hur olika psykologiska faktorer påverkar miljörelaterat beteende. Så vad är det som gör att vi mer eller mindre lägger vår miljömedvetenhet åt sidan under julen, och köper julklappar och mat som sedan kanske inte används eller äts upp?

– Det är mycket förväntningar som är förknippade med jul. Vi har en bild av hur en jul ska vara, med många klappar och mycket mat. En högtid där vi kanske träffas i släkten och alla kommer med sina förväntningar. Det kan vara svårt att bryta det invanda och tänka nytt, säger Annika Nordlund.

De flesta vet att vi bör konsumera mer klimatsmart, men det kan vara extra utmanande under julen när generositet går som en röd tråd genom hela högtiden. I år förväntas julhandeln öka med 2 procent jämfört med 2023 och beräknas omsätta 93 miljarder kronor i Sverige, skriver Handelns utredningsinstitut, HUI, i sin årliga rapport inför julhandeln. Siffrorna visar att vi snarare agerar tvärtemot vad vi vet att vi borde göra.

Är det traditioner som spelar in eller beter vi oss som vi tror att det förväntas av oss?

– Det kan säkert vara en kombination av traditioner, förväntningar, och ”så har vi alltid gjort” samt ”det ska alltid finnas på julbordet”.

Är vi rädda för att uppfattas som snåla eller att vi inte bryr oss om varandra om vi ger bort färre klappar, eller second hand-köpta presenter?

– Så kan det nog vara, vi tror kanske att alla andra köper nytt och mycket och är rädda att våra barn inte ska blir nöjda när julklappar jämförs, menar Annika Nordlund.

I en tid som präglas av krig och kriser av olika slag kan en del vilja sätta lite guldkant på tillvaron och unna sig något som de annars inte skulle gjort. Vad tänker du om det?

– Det är klart att julen kan upplevas som en ljusglimt i en annars rätt mörk tid och omvärld, att vi känner att vi är värda att få det lilla extra.

Jag tror vi är få som egentligen tycker det är så gott att äta julbordsmaten dag efter dag, efter jul.

På julbordet hos många svenskar står ofta – förutom sill och lax – maträtter som köttbullar, skinka och revbensspjäll, trots att en minskad konsumtion av rött kött har stor betydelse för att få ner utsläppen, enligt Konsumentverket. Julmaten vi köper blir dessutom ofta över, hur ska vi tänka kring det?

– Köp mindre mat. Jag tror vi är få som egentligen tycker det är så gott att äta julbordsmaten dag efter dag, efter jul. Gör en god pytt i panna av resterna och bjud på.

Vi vet att det inte är klimatsmart att köpa julklappar på internet som fraktas från länder långt bort. Varför gör en del av oss det ändå?

– Livet i dag är stressigt och många upplever nog att köpa på nätet är enklare och tänker kanske inte alla gånger på de transporter det resulterar i.

Vi lever i en tid där vi ser många annonser om shopping på sociala medier, inte minst inför jul. Det kan också spela in för hur vi konsumerar, enligt Annika Nordlund.

– Det är svårt att tro att vi inte påverkas i detta, då sociala medier påverkar oss i så mycket annat.

Egentligen kanske vi i stället ska fokusera på att ändra konsumtionsbeteendet resten av året, där vi också överkonsumerar.

Varför är det så svårt att ändra beteenden kopplat till konsumtion just under julen?

– Egentligen kanske vi i stället ska fokusera på att ändra konsumtionsbeteendet resten av året, där vi också överkonsumerar. En sådan mer långsiktig förändring kan sedan spilla över till julens konsumtion.

Har du några tips på hur vi kan tänka och agera inför jul?

– Ge bort upplevelser, det vill säga din tid. Det är inte alltid som prylar gör oss lyckligare, men vi vet att få umgås med nära och kära, det är viktigt.

Om klimatpåverkan och konsumtion

Klimatpåverkan från svenskarnas konsumtion är i snitt 9 ton per år. 2050 bör vi vara nere på högst 1 ton per år för att nå det så kallade 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet. Fem områden där vår konsumtion lämnar stora negativa klimatavtryck är de fem b:na: bilen, biffen, bostaden, butiken och besparingarna.

Biffen, det vill säga maten: vi slänger 37 kilogram mat per person och år i Sverige. En minskning av konsumtion av exempelvis rött kött har stor betydelse. I dag orsakar konsumtion av kött nästan ett ton utsläpp per person och år i genomsnitt i Sverige.

När det gäller butiken, alltså det vi köper, är efter resor, mat och bostad, kläder den del av vår konsumtion som påverkar klimatet mest. Återvinning av plagg innebär en väldigt liten klimatbesparing, det är bättre att låta det leva länge i stället.

Källa: Konsumentverket.

Testa din klimatpåverkan på Klimatkontots webbplats. 

Kontaktinformation

Annika Nordlund
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 78 30