NYHET Den 18–24 november anordnades Antibiotic Awareness Week, för att uppmärksamma det stora problemet med antibiotikaresistens. Professor Fredrik Almqvist är en av forskarna som försöker hitta en lösning.
Fredrik Almqvist, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
BildAndreas Gradin– Det här är ett lika stort problem som klimathotet. Vi måste hitta nya sätt att slå ut sjukdomsframkallande bakterier, på så vis kan vi rädda miljontals liv varje år, säger Fredrik Almqvist, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet och vd på Umeåbolaget QureTech Bio. Han har sedan slutet av 1990-talet har forskat vid Umeå universitet om nya alternativ till antibiotika.
Vår moderna sjukvård är beroende av antibiotika – men resistenta bakterier är ett ständigt närvarande hot. När antibiotika inte längre fungerar kan en vanlig operation bli livshotande och efter år 2050 beräknas tio miljoner människor dö årligen på grund av antibiotikaresistens – om vi inte vidtar åtgärder nu.
– När de flesta hör ordet antibiotika så tänker man på sina barn som har fått öroninflammation eller liknande. Men det är så mycket större än så. Det är i princip omöjligt att genomföra en uthållig cancerbehandling eller behandla för tidigt födda barn om man inte har antibiotika, säger Fredrik Almqvist.
Han fortsätter:
– Omfattande bruk av antibiotika medför ökad risk för att bakterier ska utveckla motståndskraft. Vi måste bli ännu duktigare på att använda antibiotika på ett klokt sätt.
Antibiotika används för att behandla allt från klamydia, som inte är dödligt men kan skapa sterilitet och blindhet, till infektioner som kan döda en tidigare fullt frisk patient på ett par dygn.
– Det är ett stort spann och då börjar man inse hur många som behöver preparatet. Närmare 140 miljoner människor behandlas för klamydia varje år och varje år insjuknar nästan tio miljoner människor i tuberkulos, säger Fredrik Almqvist.
På företaget QureTech Bio, som han var med och grundade 2010, jobbar man med tre projekt som riktar sig mot behandling av tuberkulos, klamydia samt infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. QureTech Bio har utvecklat nya substanser med olika mekanismer som kan fungera som traditionella antibiotika, förstärka effekten av befintliga antibiotika eller avväpna bakterier istället för att döda dem.
Den nyligen nobelprisbelönade forskaren Emmanuelle Charpentier gjorde sina studier här på universitet. Hennes studier av gensaxen har också hjälpt oss att förstå hur bakterier kan skydda sig mot virusangrepp. Kort sagt är Umeå ett häftigt ställe att forska på!
– Umeå är definitivt en väldigt stark och internationell aktör på det här området. Till exempel gjorde den nyligen nobelprisbelönade forskaren Emmanuelle Charpentier sina studier här på universitet. Hennes studier av gensaxen har också hjälpt oss att förstå hur bakterier kan skydda sig mot virusangrepp. Kort sagt är Umeå ett häftigt ställe att forska på! säger Fredrik Almqvist.
Han menar att det alla kan göra för att minska problemet med antibiotikaresistens är att tänka på vad man äter. Uppskattningsvis går 70 procent av all antibiotikaanvändning i världen till matproduktion.
– Matindustrin är en stor bov – inte bara köttindustrin, utan även när det gäller odling av grödor. Man använder antibiotika till att slå ut parasiter, men ger det även till djur för att man har sett att de bygger på sig mer muskelmassa då. Så har man ekonomi för det bör man äta mindre kött och köpa lokalproducerat. Köper man kött som är svenskt eller norskt kan man vara rätt säker på att ingen antibiotika har använts. Vi är bäst i världen när det gäller restriktioner för antibiotika vid matframställning, säger Fredrik Almqvist.
Han själv blev intresserad av kemi på gymnasiet i Skellefteå.
– Jag hade en fantastisk lärare – Dan-Olov Andersson. Lite senare upptäckte jag att det var många fler som hade inspirerats av honom och som blivit professorer, så jag tog initiativet att nominera Dan-Olov till hedersdoktor 2008. Han blev det vid Umeå universitet som en representant för hur viktiga lärare är – de gör ett riktigt bra jobb, säger Fredrik Almqvist.
Antibiotikaresistenta bakterier kan överföras mellan människor, men också via djur, livsmedel och i vår miljö. Bakterier kan dessutom sprida antibiotikaresistens genom att byta resistens med varandra. Viktiga delar för att minska behovet av antibiotika är vårdhygien och hygienrutiner i samhället, vilket förebygger infektioner och smittspridning.
Barnvaccinationsprogrammet och influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre minskar också infektionstrycket.
– Vi ska äta rätt antibiotika för det vi är sjuka av. Vi är vana i Sverige att hushålla med antibiotika inom vården, men i huvuddelen av världen kan man köpa antibiotika fritt, säger Fredrik Almqvist.
– Om man vill sätta det i en kontext kan vi titta på covid-19-pandemin. Det är ett virus, men det har ändå en koppling till antibiotikaresistens. En vanlig konsekvens om du drabbas av covid-19 en längre period, är att man även drar på sig en bakteriell infektion – och då kan du behöva antibiotika för att överleva. Men covid-19 är inte den enda pandemin som pågår i världen just nu. Tuberkulos skördar 1,4 miljoner liv varje år. Får vi bukt med covid-19 så kommer vi att minnas pandemin med förskräckelse, men tuberkulos fortsätter att skörda många liv år efter år, efter år.
I dag pumpas stora summor ut i krispaket runt om i världen för att hålla ekonomierna igång. Fredrik Almqvist menar att om en bråkdel av den summan hade lagts på att ta fram nya varianter av antibiotika och antivirala medel som kan fungera på kommande virus, så hade vi kunnat vara flera steg närmare en lösning.
– Därför är Antibiotic Awareness Week viktigt. Vi måste synliggöra problemet och politikerna måste börja förstå allvaret. WHO klassar antibiotikaresistensen som ett lika stort problem som klimathotet. Världssamfundet måste fortsätta att hitta ett gemensamt sätt att hantera den här frågan, säger Fredrik Almqvist.
