Umeåforskare ska studera klimatförändringars effekter
NYHET
Professor Christer Nilsson och docent Roland Jansson vid Umeå universitet har fått ett anslag på 1,8 miljoner kronor från Nordiska ministerrådet för att studera hur framtida klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden i norr.
Umeåforskarna kommer i samarbete med kollegor från bl.a. Norge, Sverige, Finland och Ryssland att anordna tre workshops till vilka de samlar de främsta experterna inom vetenskapsområdet. Dessa forskare ska noggrant analysera klimatscenarier och göra prognoser över hur nordliga ekosystem i Barentsregionen och deras växt- och djurvärldar kan komma att förändras.
Den pågående globala uppvärmningen drabbar hela jorden. Många torkdrabbade områden kommer exempelvis att bli ännu torrare. Effekterna i nordliga områden blir också stora. Här kommer uppvärmningen att bli större än det globala medelvärdet, och särskilt vintertemperaturerna förväntas stiga dramatiskt. Det gör att glaciärer och havsisar smälter, allt mindre nederbörd ligger kvar som snö, tjälförhållanden ändras och sjöar läcker mer koldioxid. Samtidigt blir det mer extrema vädersituationer såsom intensivare regn, längre torrperioder, värre stormar och mer dramatiska flödesändringar i vattendrag. Det här kan få allvarliga effekter på den biologiska mångfalden menar de båda forskarna.
– Växter och djur som är beroende av kallare klimat kan försvinna från stora områden. Deras livsmiljöer kryper norrut eller upp på högre höjder, och med tiden blir miljöerna allt mindre. Till slut kan de försvinna helt och hållet. Arter som redan lever på höga berg, t.ex. högalpina områden som i Sarek- och Kebnekaisemassiven, ligger naturligtvis sämst till. I stället kan vi förvänta oss invandring av andra arter som kan skapa helt nya ekosystem, säger Christer Nilsson.
En följd av förändringarna blir att naturskyddade områden förlorar sina värden. Om vi vill skydda särskilda arter behövs kanske helt nya reservat. Men det här är inte störningar som drabbar enbart naturens organismer. De kommer också att gå ut över många näringar. Skogsbruket kan gynnas på många håll eftersom träden får längre tillväxtsäsong – men träd kan också skadas av torka eller sjukdomar. På samma sätt kan jordbruket påverkas både positivt och negativt. Eventuellt kan en del grödor bli svåra att odla och behöva ersättas.
Rennäringen ställs inför nya utmaningar om till exempel fjällen beskogas. Detsamma gäller fisket ifall vanliga arter försvinner eller minskar. Transportsektorn får leva med större risker för ras, skred, erosion och översvämning. Försöken att minska effekterna av den globala uppvärmningen kan också leda till nya skador. Ett sådant exempel är om andelen etanol som bränsle ska ökas. Då måste stora landarealer utnyttjas för odling av biomassa och dessa plantager kommer att få en extremt låg biologisk mångfald.
Christer Nilsson och Roland Jansson tycker det är bra att problemen kring klimatförändringar har börjat uppmärksammas i samhället, men betonar att debatten ibland blir väldigt förenklad och inriktad på enstaka detaljer. Därför är det viktigt att ta fram ett allsidigt underlag om vad som håller på att hända med ekosystemen och deras inverkan på människan.
Christer Nilsson och Roland Jansson arbetar båda vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
