NYHET Vem är tant? Och hur är man när man är tant? Nu kommer boken: Tanten, vem är hon? En (t)antologi, reder ut begreppen. Bakom boken står Marianne Liliequist och Karin Lövgren, båda forskare vid humanistiska fakulteten.
Som tidigare redan uppmärksammats finns idag ett stort intresse för tanten. Humoristiska, kärleksfulla hyllningar och kulturreportage har återupprättat Kulturtanten. Unga kvinnor hyllar tanten och ser henne som representant för en livsstil som värnar om det lilla livet.
Tanten framstår som en person som har civilkurage. Hon törs säga ifrån, hon försöker inte behaga och hon oroar sig inte ständigt för sitt utseende. Men tanten kan också beskrivas nedvärderande, som skvallertant eller moraltant. För den medelålders eller äldre kvinnan är tanten och tantig ibland snarast en varning: tantvarning. Här är tanten symbol för någon som är överspelad i dagens samhälle.
Nu kommer alltså boken som tar det samlade greppet: Tanten, vem är hon? En (t)antologi, där forskare från Umeå universitet reder ut begreppen.
– Att definieras som tant är inte alltid populärt. Vem som är tant beror mycket på sammanhang, säger Marianne Liliequist och Karin Lövgren, redaktörer och medförfattare i den nya antologin Tanten, vem är hon? En (t)antologi (Boréa).
I denna tvärvetenskapliga antologi är det åldersrelaterade begreppet tanten utgångspunkt. Flera forskare medverkar i boken. Här behandlas såväl fiktiva tanter i Astrid Lindgrens författarskap, som mostrar och fastrar, kvinnor som stöttat och fört vidare traditioner till yngre generationer, medelålders kvinnor som sexchattar, begreppet kulturtant, äldre kvinnor i skönlitteratur, den osynliga äldre icke-heterosexuella kvinnan med mera.
– Det är spännande att tanten blivit en så populär figur i dag. Hon används som symbol för vitt skilda saker beroende på vem som beskriver henne. Ibland framstår hon mest som ett stilideal och den verkliga tanten som någon som har försvunnit då äldre generationer kvinnor dött, säger Karin Lövgren.
– Tanter är viktiga för mig, förklarar Marianne Liliequist, som skriver om de äldre kvinnor som var så betydelsefulla i byn där hon växte upp. De hade tid med mig. De fanns till hands både praktiskt och känslomässigt.
Boken är skriven inom ramen för TantForsk!, ett nätverk för forskning om kvinnor och åldrande, berättar redaktörerna. Bidragen är skrivna i olika genrer, från akademisk prosa till skönlitterärt gestaltande.
– Vår tanke har varit att tillsammans utforska olika dimensioner av tanten och att med detta väcka intresse för forskning om ålder och åldrande. Vi är båda forskare vid ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om åldrande som pågår vid Umeå universitet, berättar redaktörerna.
Marianne Liliquist, professor i etnologi, ALC, Åldrande och livsvillkor, Kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, tel. 070-555 46 99, e-post: marianne.liliequist@kultmed.umu.se
Karin Lövgren, forskare, ALC, Åldrande och livsvillkor, Umeå universitet, tel. 073-376 46 62, e-post: lovgren.karin@gmail.com
Karin Lövgren Marianne Liliequist
Mer om boken på boréa bokförlag
Redaktör: Per Melander