NYHET Under två veckor med start sista oktober äger FN:s klimattoppmöte COP26 rum i Glasgow. Birgitta Evengård, professor emerita vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, kommer att delta i en paneldebatt om klimatförändringar kopplade till Arktis under konferensen.
Birgitta Evengård, professor/överläkare emerita vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon kommer att tala under COP26.
BildMattias PetterssonArktis är en extrem miljö där naturen och samhällen har anpassat sig för att klara av dessa förhållanden. Men regionen är väldigt sårbar för både infektionssjukdomar och naturkatastrofer. Under de senaste decennierna har Arktis värmts upp mer än dubbelt så snabbt som resten av världen, vilket är ett hot mot hälsan hos människor och djur som lever i regionen. Det påverkar i hög grad vad som händer i resten av planeten genom höjda havsnivåer då isen smälter, de stora havsströmmarna kyls ej ned som tidigare och extremt väder skapas.
Under Förenta nationernas klimattoppmöte – COP26 – arrangeras paneldebatten “Klimatförändringar, motståndskraft och nya pandemier i Arktis”. I den kommer ledande nordiska forskare kommer att diskutera vilka effekter klimatförändringarna har på människor, djur och samhällen i Arktis och de nordiska länderna. Men även vilka lösningar som finns.
Förutom Birgitta Evengård är panellisterna Nils Christian Stenseth, professor inom ekologi och miljö vid Universitetet i Oslo och Rico Kongsager, docent inom klimatanpassning vid Københavns Professionshøjskole.
Över 70 procent av utbrott av infektionssjukdomar kommer från djurvärlden.
Birgitta Evengård är professor emerita i infektionssjukdomar vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. De fem senaste åren har hon arbetat i projektet CLINF vid ett nordiskt excellenscentrum, NCoE, som arbetar för att främja samarbete mellan framstående forskare och forskningsmiljöer. Inom Clinf har hon forskat på klimatförändring och dess påverkan på ekosystem och människors och djurs hälsa i norr med ett förändrat infektionspanorama.
– Vi är ett fyrtiotal seniora forskare som anser att detta är viktigt, och om någon tvekade när vi startade forskningen 2016 så har covidpandemin övertygat. Över 70 procent av utbrott av infektionssjukdomar kommer från djurvärlden, säger Birgitta Evengård.
Vilken fråga tycker du är viktigast att den hanteras vid COP26?
– Den övergripande viktigaste frågan är förstås hur de länder med störst utsläpp av koldioxid tänker agera för att dra ned på utsläpp och arbeta mot klimatmålen, säger Birgitta Evengård, och fortsätter:
– Från vetenskapligt håll tycker jag att arbete mot harmonisering av datainsamling det vill säga monitorering av naturen, med hjälp av teknik som Artificiell intelligens till exempel, är av aktuell vikt.
Den arktiska regionen och dess utmaningar är ett starkt fokusområde för Umeå universitet, en kunskapsbank som Birgitta Evengård anser är viktig vid den internationella klimatkonferensen.
– Alla som arbetar med faktainsamling och bearbetning av data är viktiga aktörer och hit hör naturligtvis Umeå universitet som tidigt insett hur viktig Arktis är för det som sedan händer i resten av världen, säger Birgitta Evengård.
Paneldebatten äger rum den 1 november klockan 14.00–15.00 och anordnas av Nordforsk, forskningsfinansiär vid Nordiska ministerrådet.
Debatten livesänds, du hittar länken till sändningen här.
Mer information om COP26 finner du här.
