Umeåforskare i Lancet: Ett blodtrycksvärde räcker efter 50
NYHET
Hos patienter över 50 år räcker det att mäta och registrera det systoliska blodtrycket, alltså det högre av de båda värden som brukar anges idag. Det skriver professor Lars Hjalmar Lindholm, Umeå universitet, tillsammans med två brittiska forskare i tidskriften Lancet.
I mer än 50 år har blodtrycket registrerats med dels det systoliska trycket, som är det högsta i pulsådern i samband med ett hjärtslag, dels det diastoliska trycket, som är ett slags viloläge definierat som det lägsta under tiden fram till nästa hjärtslag. Båda mäts idag rutinmässigt, till exempel som 120/80 mm Hg (millimeter kvicksilver).
Tre ledande blodtrycksexperter — Bryan Williams vid University of Leicester, Lars Hjalmar Lindholm vid Umeå universitet och Peter Sever vid Imperial College London — föreslår nu att det skulle räcka med att mäta det systoliska trycket, åtminstone för patienter äldre än 50 år. Deras synpunkter publiceras online som en ”Viewpoint” inför kommande publicering i Lancet. De skriver att eftersom världens befolkning åldras blir högt systoliskt blodtryck både vanligare och viktigare.
Det systoliska trycket stiger med åldern medan det diastoliska i allmänhet bara ökar fram till 50 års ålder för att sedan sjunka – och vid ungefär 50 år börjar också risken för hjärt-kärlsjukdom bli betydande. Antalet fall av högt systoliskt blodtryck ökar i högre ålder medan högt diastoliskt blodtryck nästan aldrig förekommer.
Författarna drar slutsatsen att eftersom mer än 75% av patienterna med högt blodtryck är äldre än 50 har det blivit ologiskt att använda det diastoliska trycket för att ställa diagnoser och analysera risker i en åldrande befolkning. För att underlätta för dem som lägger upp behandlingsstrategier och för att rikta in utvecklingen av nya läkemedel mot rätt mål föreslår de tre experterna att bara det systoliska blodtrycksvärdet ska mätas hos personer över 50 år.
Skälen är fyra: Det systoliska trycket är lättare att mäta mer exakt och ger dessutom ett bättre riskmått. Det andra skälet är att det blir lättare att kommunicera med patienterna om man koncentrerar sig på ett värde. Det tredje skälet är att undvika motstridiga budskap till läkarkåren, där många ännu grundar behandlingsbeslut på det diastoliska blodtrycket. Det sista skälet är att kampanjer som kan fokuseras på ett enda blodtrycksmått har större utsikt att slå igenom och förbättra folkhälsan.
Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar kontinuerligt när det systoliska trycket stiger över 115 mm Hg. De flesta internationella riktlinjer vill hålla värdet under 140 mm Hg, men det finns ännu inget entydigt besked från randomiserade kliniska försök om vilket värde som borde vara målet. Författarna efterlyser sådana.
Vad gäller patienter under 50 år är bilden en annan. Bland personer som är yngre än 40 har upp till 40% högt diastoliskt blodtryck, mellan 40 och 50 år en tredjedel. För dessa patienter är det rimligt att fortsätta mäta båda typerna av blodtryck, skriver författaren men tillägger att den gruppen är så liten att det inte påverkar huvudbudskapet om att det systoliska blodtrycket är viktigast.
Det tre författarna deltar i veckans möte i Berlin med det ledande vetenskapliga sällskapet på området blodtrycksforskning, International Society of Hypertension (ISH), där Lars Hjalmar Lindholm är ordförande.
För mer information kontakta professor Lars Hjalmar Lindholm, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, mobil 070 585 35 26, epost larsh.lindholm@fammed.umu.se
Referens
Bryan Williams, Lars H Lindholm, Peter Sever: “Systolic pressure is all that matters”, Lancet, published online, June 17, 2008, DOI:10.1016/S0140-6736(08)60804-1
