Umeåforskare i internationell studie kartlägger genetiken bakom diabetes

I en artikel som idag e-publiceras i tidskriften Nature Genetics identifieras hela nio nya gener som orsakar höga nivåer av socker (glukos) i blodet. Flera av dessa gener påverkar också insulinnivåerna och ökar risken för diabetes typ 2, tidigare kallad åldersdiabetes och den vanligaste formen av sjukdomen. I projektet, Meta-analysis of Glucose and Insulin-related traits Consortium (MAGIC), analyseras prover från totalt 50 000 diabetesfria personer med en särskild metod, genome-wide association study. Undersökningen är den största i sitt slag hittills och engagerar forskare från 168 universitet och forskningsinstitut i hela världen.

Från Umeå universitet medverkar en grupp som leds av docent Paul Franks, medicin. Även Olov Rolandssson, allmänmedicin, och professor Göran Hallmans, Medicinska biobanken, har medverkat i projektet. Alla de nämnda finns vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Umeågruppen har på ca 5 000 prover från Västerbotten Intervention Programme (VIP), en del av Västerbottens hälsoundersökningar, studerat hur de genvarianter som identfieras i projektet påverkar nivåerna av glukos och insulin i blodet.

Höga glukosnivåer i blodet vid diabetes kan orsaka allvarliga skador i ögonen, njurarna, hjärtat, blodkärlen och nerverna. Ungefär 75 % av diabetikerna avlider i hjärt-kärlsjukdomar. I Sverige har ca 350 000 personer (3-4 % av befolkningen) typ 2-diabetes och andelen insjuknade i befolkningen väntas öka under det närmaste årtiondet. Fram till helt nyligen var lite känt om de specifika genetiska fel som orsakar sjukdomen. Den här rapproten är ett stort framsteg när det gäller att kartlägga var dessa fel är lokaliserade.

Umeå-gruppen har en central roll i flera andra liknande studier. Ett exempel är den s.k. GLACIER-undersökningen, ett samarbete mellan Umeå universitet, Harvard University i USA och the Wellcome Trust Sanger Institute i Storbritannien. Där ingår 20 000 personer från Västerbottens Intervention Programme. Här studeras hur diet och fysisk aktivitet kan användas för att påverka funktioner hos vissa gener i syftet av förebygga bl.a. typ 2-diabetes. Gruppen deltar också i EU-projektet Interact Study och som också riktar in sig på frågor hur livstilsförändrningar kan påverkar genetiken bakom diabetes.

För mer information, kontakta gärna docent, universitetslektor Paul Franks (engelskspråkig), Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, tel. 090-785 33 54,
e-post paul.franks@medicin.umu.se

Referens
Dupuis J., et al.: Novel genetic loci implicated in fasting glucose homeostasis and their impact on type 2 diabetes risk. Nature Genetics. (E-pub 17 Jan 2010)
Tidskriftens webbplats