NYHET En nyligen genomförd genomlysning av idrottsvetenskaplig forskning genomförd av svenska forskare under åren 2015-2020, visar att Umeå universitet är topp tre-rankad nationellt. Detta indikerar en positiv utvecklingstrend från förra mätningen 2016.
Umeå universitetsbibliotek har under april månad genomfört en mätning av den idrottsvetenskapliga forskning som publicerats av svenska forskare för åren 2015-2020. Genomlysningen visar att Umeå universitet befinner sig på tredje plats nationellt, jämnfört med en fjärde plats vid mätningen 2011-2016. Sedan förra mätningen 2011-2016 har också antalet idrottsvetenskapliga publikationer vid Umeå universitet ökat med nästan 20 % (497 mot 416).
Figur. Idrottsvetenskapliga publikationer fördelade över lärosäten. Figuren visar de 12 först rankade lärosätena.
BildSwepubLäs rapporten "Svenska lärosätens idrottsvetenskapliga produktion enligt Swepub 2015-2020"
För att genomföra genomlysningen av det svenska idrottsvetenskapliga fältet har databasen Swepub valts, vilken innehåller referenser till forskningspublikationer i databaser hos ett fyrtiotal svenska lärosäten. För att identifiera idrottsvetenskapliga publikationer har en kombination av olika bibliometriska metoder använts: ämnesklassificeringen via UKÄ/SCB, nyckelordssökning i titel, abstract och keywords samt ett 70-tal tidskrifter med relevans för det idrottsvetenskapliga fältet. Bilden är att antalet referee-granskade publikationer har ökat relativt stadigt sedan 2016. Att 2020 avviker från det mönstret är sannolikt en effekt av att mätningen är genomförd nära inpå 2020 och då missar de som inrapporteras sent.
Tabell: Idrottsvetenskapliga publikationer i Sverige 2015-2020 (Swepub)
BildSwepub 2015-2020Vad forskas det då om inom det idrottsvetenskapliga fältet? De vanligaste teman som återfinns inom den idrottsvetenskapliga forskningen, efter genomförd klusteranalys, är:
Här redovisas de åtta största klustren av sammanlagt 16 st.
BildSweppub 2015-2020Av dessa åtta största kluster-områden är Umeå universitet starkare än snittet av lärosäten i Sverige vad gäller kluster 1-4; 1) fysisk aktivitet, träning och hälsa, 2) idrottspolicy och organisation, 3) idrottspsykologi, coaching och motivation samt 4) knä, ligament och korsband. Även inom övriga kluster pågår det god forskning vid Umeå universitet.
Resultatet av genomlysningen är intressant inte minst med hänsyn till att andra undersökningar missar Umeå universitet, till exempel den nyligen publicerade Shanghai-rankingen. Där fanns Umeå universitet inte med på listan över topprankade lärosäten och endast fyra svenska lärosäten fanns med på topp 200. Diskrepansen kan framför allt förklaras av att Shanghairankingen endast tar hänsyn till a) forskning publicerad vid institutioner med idrott i sina namn – vilket inte finns vid Umeå universitet om man inte dubbelmärker publikationen till Idrottshögskolan, b) publikationer indexerade i Web of Science – vilket missgynnar samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, samt c) användandet av viktningskriterier som högciterad forskning, publikationer i topprankade tidskrifter och internationellt samarbete - vilket också kan förklara vissa skillnader i olika mätningar och rankingar av forskning.
Sammantaget visar dessa två olika sätt att ”mäta” och ”ranka” forskning att som man frågar får man svar, eller att olika mätningar ger olika resultat. Ingen av dessa rankingar ger hela bilden av idrottsvetenskaplig forskning, utan ger snarare kompletterande bilder. Här faller Umeå universitet, som ett bredduniversitet, mycket väl ut i den heltäckande nationella mätningen av forskningsproduktionen inom det idrottsvetenskapliga fältet för åren 2015-2020.
Ulrika Haake, Föreståndare Idrottshögskolan
Dieter Müller, Vicerektor och Ordförande Idottshögskolans råd
