NYHET Håll tummarna för astronauterna och en rad spännande prover från den internationella rymdstationen ISS! Omkring den 18:e juni landar de i Baikonur, Kazakstan, världens första och största rymdraketuppskjutningsplats. Astronauterna för med sig 46 olika slags biologiska prover, exponerade för rymden under två år, som nu ska undersökas av forskare runt om i världen, däribland vid Umeå universitet.
De biologiska proverna – 46 olika prover som har preparerats på nästan 800 sätt – har satts fast på denna modul. Modulen har sedan fästs på utsidan av ISS. Foto: NASA
Proverna från jorden – däribland mikroorganismer, lavar och mossor – skickades upp till rymdstationen för två år sedan inom ramen för en internationell rymdmission som går under beteckningen BIOMEX och EXPOSE-R2. EXPOSE är en anläggning på ISS som initierades av den europeiska rymdorganisation ESA för att möjliggöra internationell rymd- och astrobiologisk forskning som även utförs i samarbete med andra internationella rymdorganisationer i Ryssland och USA.
Borde inte allt levande i proverna dö av den kosmiska strålningen?
– Förvånansvärt nog inte, i alla fall inte alla, de extremofila mikroorganismerna tål ju det mesta, men även vissa makro-organismer kan vara ganska tåliga, som t. ex. vissa lavar och mossor – de brukar ju fungera som de första, tuffa pionjärerna när det gäller att kolonisera nya eller till och med förstörda ekosystem, och dessutom så innehåller de också andra tåliga mikroorganismer, till exempel björndjur. Mina tyska och spanska kolleger har noggrant valt ut extra tåliga organismer till exempel från Antarktis, säger Natuschka Lee, forskare vid Umeå universitet.
Syftet med EXPOSE är att utföra experiment på biologiska, kemiska och geologiska prover från jorden ute i den yttre jordatmosfären (mellan 330-435 kilometer) för att belysa frågor kring hur liv och andra typer av molekyler och mineraler från jorden reagerar under kosmiska betingelser.
– Om allt går väl med landningen så kommer proverna först att skickas till den tyska rymdorganisationen Deutsche Luft- und Raumfahrtforschung, DLR, i Berlin och Köln där de kommer att genomgå en första kvalitetsbedömning. Därefter kommer de att skickas ut till olika specialister fördelade på flera kontinenter och nationer, däribland Umeå universitet, säger Natuschka Lee.
Tillsammans med ett stort internationellt team som leds av Jean-Pierre de la Vera vid DLR bestående av forskare från bland annat Spanien, Tyskland, Schweiz, Holland, England, Italien och USA, kommer Natuschka Lee att undersöka hur olika fotosyntetiserande organismer, bland annat lavar och mossor, och andra extremofila mikroorganismer (det vill säga organismer som lever eller överlever under extrema livsförhållanden) genomlevt betingelserna i rymden.
– Den här typen av experiment är inte bara spännande, de kan även ha stor betydelse för att utveckla vår kunskap kring livets ursprung, atmosfärens skyddande roll för livet på jorden och livets överlevnadsmöjligheter i universum i största allmänhet. I det längre perspektivet kan det också ha betydelsefulla medicinska och tekniska konsekvenser, såsom utveckling av säkrare sätt för att tåla extrema betingelser eller vistas ute i rymden, och för att söka efter liv eller andra nyttiga resurser på andra håll i universum, säger Natuschka Lee.
Where is the International Space Station?
https://en.wikipedia.org/wiki/EXPOSE
The worst trip around the world
Natuschka Lee, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon: 090-786 54 47
E-post: natuschka.lee@umu.se
Pressbild för nedladdning. Foto: Johan Gunséus
Redaktör: Ingrid Söderbergh