NYHET
Erik Rosendahl och medarbetare vid Umeå universitet ligger bakom en av världens 15 mest betydelsefulla fysioterapistudier genom tiderna. Artikeln, som handlar om hur intensiv träning påverkar äldre människors balans och styrka, anses ha stor betydelse för att utveckla ämnet fysioterapi.
– Det viktigaste med utmärkelsen är att betydelsen av rehabilitering för äldre personer med funktionsnedsättningar uppmärksammas. Utnämningen ger samtidigt extra energi till oss att gå vidare med vår forskning, säger Erik Rosendahl, förste författare till studien och docent i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Utnämningen offentliggjordes i veckan på PEDro – the Physiotherapy Evidence Database – en databas som innehåller över 28 000 originalstudier och översikter inom fysioterapi som bedömts avseende metodologisk kvalitet. Topplistan har satts samman av en internationell expertkommitté. Den topprankade artikeln från Umeå universitet, som innehåller resultat från studien The Frail Older People – Activity and Nutrition Study in Umeå (the FOPANU Study), är den enda från Sverige som hamnar på topp 15 i världen. Ett motiv till topplaceringen är att studien var den första i världen som utvärderade hur äldre personer med påtaglig fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning, inklusive demens, påverkas av intensiv fysisk träning.
– Världens befolkning blir äldre, och rehabilitering och vård av våra äldsta och sköraste personer, inte minst de med demens, blir allt viktigare både kliniskt och inom fysioterapeutisk forskning. Målet med vår studie var att utveckla ett lättanvänt, tydligt och effektivt träningsprogram för äldre människor på särskilda boenden, säger Erik Rosendahl.
I studien från år 2006 deltog 191 deltagare. Medelåldern var 85 år, och hälften var drabbade av demens och två tredjedelar kunde inte resa sig upp från en stol själva. Efter tre månaders högintensiv träning fick deltagarna bättre balans, styrka och gångförmåga. Det högintensiva funktionella träningsprogrammet – the High-Intensity Functional Exercise (HIFE) Program – visade sig vara lika tillämpbart för personer med demens som för personer utan demens.
– Deltagarna upplevde också att det var väldigt positivt att träna, och uppföljande studier visar att de både blev mer självständiga i dagliga aktiviteter och hade lägre risk för att falla, avslutar Erik Rosendahl, som för närvarande håller på att slutföra en ny studie – the Umeå Dementia and Exercise (UMDEX) Study – som utvärderar effekten av högintensiv träning bland 186 äldre personer med demens.