NYHET Umeå universitet kommer mycket väl ut i Vetenskapsrådets tilldelning till klinisk behandlingsforskning med totalt över 30 miljoner kronor. Ett projekt i Umeå får mest i hela landet.
Gauti Johannesson, Institutionen för klinisk vetenskap
BildMattias PetterssonGauti Jóhannesson, docent och överläkare vid institutionen för klinisk vetenskap, får 19 964 000 kronor över fyraårsperioden 2024 – 2027 för projektet Neuroprotektiv behandling av glaukom – En klinisk randomiserad studie för utvärdering av nikotinamid. Det är därmed det projekt av alla lärosäten i hela landet som får mest anslag i hela denna tilldelning av VR.
I projektet studeras om tillskott av en form av B₃-vitamin, nikotinamid, kan användas som behandling av ögonsjukdomen glaukom, även kallad grön starr. I tidigare djurstudier har man kunnat se att tillskott av denna vitaminform har skyddat synnerven. Idag finns ingen botande behandling för glaukom, utan man behandlar genom att bromsa sjukdomsförloppet genom att sänka trycket i ögat. Studien med nikotinamid ska genomföras på 300 patienter på ett antal sjukhus i Sverige, bland annat i Umeå. Nikotinamid har trots likheten i namn inget samband med nervgiftet nikotin som finns i tobak.
– Beskedet från VR var fantastiskt roligt på många sätt, för forskargruppen, för ögonkliniken och för Umeå universitet i stort som kom mycket väl ut i nationell jämförelse. Vi har redan initierat den stora studien på flera kliniker i Sverige och detta anslag kommer säkerställa att vi kan genomföra det enligt plan, säger Gauti Jóhannesson.
Patricia Hägglund, Institutionen för klinisk vetenskap, får totalt 11 993 100 kronor under en fyraårsperiod för projektet Dysfagi efter stroke – en randomiserad kontrollerad evaluering av munskärms-intervention vid sväljningsdysfunktion.
Projektet handlar om att studera hur man kan träna upp muskulaturen i svalget genom att träna med en så kallad munskärm. Sväljsvårigheter är ett stort problem bland personer som drabbas av stroke och kan leda till att personen får i sig för lite föda eller att mat och dryck som sväljs fel kan hamna i lungorna och där orsaka lunginflammation som kan vara ett dödligt tillstånd bland personer med stroke. Patricia Hägglund har i tidigare studier visat att sväljfunktionen går att träna upp, och nu ska det utvärderas i större skala.
– Det är en fantastisk möjlighet som öppnats genom att tilldelas VR:s forskningsbidrag. Det gör att vi kan bedriva högkvalitativ- och patientnära forskning. Om träning med munskärm kan förbättra sväljfunktionen hos personer med sväljsvårigheter efter stroke och ge bättre livskvalitet, minskad risk för undernäring, lunginflammation och tidig död, skulle detta vara ett genombrott inom strokeforskning, säger Patricia Hägglund.
