NYHET
Norrlänningars sorkfeber kan bidra till att i framtiden rädda livet på människor på andra sidan jorden. Ett internationellt forskningsprojekt startar nu som syftar till att ta fram läkemedel mot dödliga virus som sprids mellan djur och människa. Som enda institution i Europa deltar Umeå universitet i projektet, där antikroppar mot just sorkfeberviruset kan få en nyckelroll.
Text: Ola Nilsson
Mattias Forsell, Clas Ahlm och Andy Dernstedt vid Institutionen för klinisk mikrobiologi
BildMattias Pettersson
Sorkfeber är en vanlig sjukdom i norra Sverige som orsakas av hantaviruset Puumala, ett potentiellt dödligt blödarfebervirus. Idag saknas effektiv behandling mot både sorkfeber och andra ännu allvarligare hantavirus-infektioner.
Tanken med projektet är att programmera om antikroppar från kroppens svar på ett virus för att skapa läkemedel mot andra virus. De två virusgrupper som ingår i projektet, Krim-Kongo och hantavirus, orsakar båda blödarfeber och är klassificerade som högprioriterade kategori A-smittämnen. I gruppen hantavirus ingår dels kategori-A virusstammar som har lika hög dödlighet som Ebolavirus, dels mildare varianter med relativt låg dödlighet, som Puumala-viruset.
Mattias Forsell, Institutionen för klinisk mikrobiolog.
BildMattias Pettersson
– För forskning om den här gruppen av virus är sorkfeber på många sätt idealisk, eftersom Puumala-viruset har liknande struktur som de hantavirus som förekommer i Nord- och Sydamerika med en dödlighet uppemot 40 procent. Utgångspunkten är att kroppens immunförsvar vid sorkfeberinfektion i vissa fall även ska kunna bekämpa dessa dödliga hantavirus, säger Mattias Forsell, som leder den del av projektet som utförs vid Umeå universitet.
Projektet bygger på en plattform där man studerar hur människans immunförsvar naturligt utvecklar neutraliserande antikroppar, och sedan använder denna information för att ta fram biologiska läkemedel vid virusinfektioner. Detta är en vidareutveckling av den metod som tidigare framgångsrikt används för att utveckla terapi mot det fruktade ebolaviruset. Forskning att utveckla antikroppsbaserad behandling mot sorkfeber har tidigare påbörjats i Umeå genom samarbete mellan Mattias Forsells och Clas Ahlms forskargrupper, och det är nu denna som inkluderats som en del det gemensamma internationella forskningsprojektet.
– Äntligen finns nu chansen till effektiv behandling mot ’Norrlands blödarfeber’. Som infektionsläkare har jag mött hundratals personer med sorkfeber, varav vissa blivit svårt sjuka och några avlidit. Det är patienter som ställt upp och möjliggjort vår forskning. Detta är ett tydligt exempel på hur samverkan mellan sjukvård och forskning lokalt kan leda till nya behandlingar globalt, säger Clas Ahlm, FOU-direktör vid Region Västerbotten och professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet.
– En styrka med initiativet är att vi nu har möjlighet att gå från upptäckt och pre-klinisk utvärdering av antivirala antikroppar till utveckling av en potentiell klinisk produkt, säger Mattias Forsell.
Projektet Prometheus leds av Albert Einstein College of Medicine i New York och engagerar ett tiotal institutioner och lärosäten. Projektet, som är ett center för excellent translationell forskning, kommer att få upp till 22 miljoner dollar i anslag från the National Institute of Allergy and Infectious Diseaseas (NIAID), National Institutes of Health (NIH), som är del av USAs folkhälsomyndighet (DHHS). Av detta går upp till cirka 630 000 dollar, motsvarande drygt 6 miljoner kronor, till forskare vid Umeå universitet. I Umeå ska forskningen fokusera på hur sorkfeberviruset varierar i struktur, och hur antikroppar kan användas för att förkorta och mildra sjukdom av hantavirus-infektioner i Sverige, Europa och Sydostasien.