NYHET Som svar på att kompetensbehoven inom museibranschen har förändrats kraftigt under 2000-talet presenterar Umeå universitet nu ett nytt kandidatprogram: ”Branschutbildning för museer och kulturarv”, med start höstterminen 2018.
Richard Pettersson Foto: Per Melander, Umu
Programföreståndaren Richard Pettersson berättar att en av anledningarna till inrättandet av det nya programmet är att man mött en ökande konkurrens från liknande kulturarvsutbildningar i mellan- och södra Sverige. Vilket har resulterat i färre sökande studenter till det befintliga Programmet för museer och kulturarv.
– Det geografiska läget är i det här avseendet en konkurrensnackdel – att vi år från år har fått mycket höga betyg av studenterna, har inte hjälpt. En annan anledning är att kompetensbehoven inom museibranschen har förändrats kraftigt under 2000-talet. Numera är det väsentligt mer fokus på kompetens rörande sådant som projektledning, digitala presentationsformer, och inte minst kulturanalys och representationsfrågor, säger Richard Pettersson.
Det nya programmet får namnet Branschutbildningen för museer och kulturarv och skiljer sig från det tidigare i främst det att programmets samtliga sex terminer nu blir mer låsta inom ramen för programupplägget.
– Nu blir det en mer enhetlig branschutbildning; givetvis dels riktad mot museisektorn, men också mot den stadigt växande kulturarvsbransch som generellt kännetecknas av småskaliga privatdrivna företag inom turism och konsulttjänster.
Museologiutbildningen har funnits vid Umeå universitet sedan början av 1980-talet, och det är bara här studenter kan läsa en renodlad programutbildning med inriktning mot museer och kulturarv, med möjlighet att fortsätta upp till avancerad nivå och vidare till forskarutbildning.
– Andra kulturarvsutbildningar, vid andra lärosäten, drivs av arkeologer, konstvetare eller historiker, som har insett att kulturarvsbranschen växer och därför har skapat kompletterande kurser med prefixet kulturarv, som tillägg till det ordinarie kursutbudet.
– Branschutbildningen här i Umeå kommer att drivas av lärare och forskare som har ägnat hela yrkeskarriären åt specifikt museologi, etnologi och kulturanalys. Vi har också en upparbetad samverkan med museibranschen som vi tänker förstärka ytterligare med den nya programutbildningen – ta bara det faktum att vi har ett eget museum av världsklass, Bildmuseet, inom vår egen fakultet.
– Målet är att skapa en utbildning där teoretiska fördjupningar går hand i hand med praktiska tillämpningar och även inslag av reella projekt med direkt koppling till arbetsmarknaden.
Richard Pettersson berättar vidare att branschutbildningen blir speciellt utformad för en fortsatt karriär inom kulturhistoriska museer. Där arbetsuppgifterna kan vara sådant som antikvarie med ansvar för insamling och fältarbeten, eller utställningsproducent vid utställningsavdelning, eller museipedagog och/eller ansvarig för event inom en publik avdelning.
Utbildningen ska också ge dörrar ut mot den bredare kulturarvsbranschen utanför museerna, där kulturentreprenörer vanligen driver företag mot kulturturism och/eller konsulttjänster. Numera är det också väsentligt mer fokus på kompetens rörande sådant som projektledning, digitala presentationsformer, och inte minst kulturanalys och representationsfrågor.
– Man kan utveckla detta med att konstatera att dagens, och framtidens, museiarbete kommer att ställa allt högre krav på kulturteoretisk och 'social' kompetens. Frågor som rör kulturell, etnisk, religiös, eller personligt individuell representation är brännande idag på sätt som de inte var för bara 20 år sedan.
– Riksdagens tredje största parti företräder en kultursyn som var ålderstigen och reaktionär även för 40 år sedan, samtidigt som integrationsfrågor och me-too-debatt har satt fingret på faktumet att det svenska samhället inte är avskilt från övriga världen.
Avslutningsvis betonar Richard Pettersson att de som ska arbeta med kulturell representation inom museer eller annan kulturarvsbransch nu och framöver, måste ha kompetenser och bildning för en handlingsberedskap som svarar upp mot samhället dynamiska utmaningar och möjligheter.
– Framtidens färdigheter kommer i hög grad att handla om förmågan att involvera, engagera, delegera och generera, med en samtidigt bibehållen professionell integritet.
Richard Pettersson, richard.pettersson@umu.se, tel. 090-786 99 38
Redaktör: Per Melander