NYHET "Det kommer in ny energi med studenterna" säger årets Pedagogiska pristagare vid Medicinska fakulteten. Ulrika Ottander, gynekolog och tumörkirurg, gillar både att få tankeväckande mothugg och att reflektera kring sig själv som förebild.
Ulrika Ottander, universitetslektor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap, uppvaktas av Kristina Lejon, prodekan vid Medicinska fakulteten.
BildMattias Pettersson- Det här priset delar jag med hela lärarlaget, maken till lag får man leta efter, säger Ulrika Ottander, överraskad och mycket glad, när prodekan Kristina Lejon gratulerar med en vacker bukett. Lärargruppen i ämnet obstetrik och gynekologi har en lång tradition av att sätta studenternas lärande i centrum.
- Arbetsuppgifterna är väl strukturerade och detta tillsammans med en generositet hos kollegorna att dela med sig av sina erfarenheter gör det till ett väl fungerande arbetslag. Jag upplever att vi har ett demokratiskt arbetssätt där diskussion och samarbete är centralt.
Ulrika Ottander, som undervisar läkarstudenter på termin 11 i obstetrik och gynekologi, säger att handleda läkarstudenter i slutet på utbildningen är som att ha unga kollegor med sig i jobbet på kliniken.
- De är starkt motiverade och på tröskeln till arbetet inom den kliniska verksamheten.
Hon betonar att som lärare är det inte bara viktigt att vara en engagerad och intresserad föreläsare, utan också att vara en bra förebild.
- Det här priset delar jag med hela lärarlaget, maken till lag får man leta efter, säger Ulrika Ottander.
BildMattias Pettersson- När studenterna är med mig vid möten med patienter och vårdpersonal tänker jag på hur jag förhåller mig till dem jag möter, hur jag beter mig. En patient ska känna sig respekterad och alltid få en professionell bedömning. Samtidigt ska studentens närvaro i mötet vara självklar. Det fordrar att jag som handledare ger studenten en aktiv roll. Mitt förhållningsätt blir ett redskap för lärande.
Ulrika Ottander har alltid haft ett stort intresse för ämnet obstetrik och gynekologi och har specialiserat sig på tumörkirurgi och gynekologisk cancer. I grundutbildningen för läkarstudenter har hon utvecklat flera lärmoment för att stödja inlärningen av gynekologisk undersökningsteknik.
- Det är komplicerat för en nybörjare att göra en tekniskt korrekt undersökning med respekt för patientens integritet. Samtidigt som undersökningen genomförs måste studenten ha en fördjupad kunskap om lilla bäckenets normala anatomi för att kunna diagnosticera sjukdomstillstånd.
- Från början hade jag bara en introduktionsföreläsning i ämnet. I utvärderingsenkäter från studenterna framkom bland annat önskemål om en film som visar både anatomi och undersökningsteknik så jag spelade in en sådan. I filmen använde jag en bäckenmodell som lämpade sig väl för klinisk träning. Den var mycket dyr, men jag äskade medel och ordnade med inköp av bäckenmodeller till alla studieorter.
- Läkarutbildningen är regionaliserad och bedrivs i Umeå, Sunderbyn, Östersund och Sundsvall. För att modellerna skulle kunna användas rätt skapade jag strukturerade träningsstationer, där studenterna kunde öva sig. När dessa var på plats kunde jag implementera examinerande moment där studenternas färdigheter testades och poängbedömdes.
Ulrika Ottander berättar att när uppdraget att skriva ett lärobokskapitel om gynekologi i boken "Kliniska Färdigheter (red Ponus Karling, Studentlitteratur 2021) kände hon att hon bottnade rent kunskapsmässigt.
- Samtidigt hade jag i samarbete med ämnet professionell utveckling ett projekt där vi vetenskapligt undersökte hur studenterna upplevde sitt lärande. Detta mynnade ut i artikeln "Medical students´experience in learning to perform pelvic examination; a mixed methods study " som publicerades 2021 i tidskriften International Journal of Medical Education.
- Det ena gav det andra, så för momentet gynekologisk undersökningsteknik har jag gått hela vägen från föreläsning, instruktionsfilm, praktiska stationsmodeller med examination till lärobokskapitel och vetenskaplig publikation.
Studenterna får också delta vid operationer. Tumörkirurgin har utvecklats tekniskt under de senaste åren och Ulrika Ottander är konsollkirurg vid robotassisterade operationer. Studenterna kan delta vid operationerna i salen och med hjälp av 3D-glasögon få en tredimensionell insikt i lilla bäckenets anatomi.
kameror monterades i operationslamporna så att fler kan följa operationen
Möjligheten att följa med vid öppen kirurgi har också utvecklats.
- Under pandemin fick vi köpa in kameror som monterades i operationslamporna så att fler kan följa operationen. Kameran riktas tillsammans med lampljuset direkt mot operationsområdet och bilden kommer upp på storbildsskärmar i operationssalen.
Utredning och behandling vid gynekologisk cancer är ett annat område som är utmanande.
- För att öka studenternas deltagande och förståelse av handläggning vid gynekologisk cancer har jag skapat en inlämningsuppgift. Studenterna förbereder verkliga patientfall till en multidiciplinär konferens i gynonkologi. De går igenom utredningen och gör ett behandlingsförslag inför ronden. Därefter deltar de i ronden och lyssnar på specialisternas expertutlåtande. Efter ronden får de reflektera över skillnader och likheter i sina egna och experternas bedömningar. Uppgiften lämnas in och bedöms slutligen av en lärare.
- Detta är ett sätt för studenterna att öva sin förmåga att ta beslut, fundera över vad en komplett utredning behöver innehålla och att navigera i nationella vårdprogram.
I utvecklingen av nya 6-åriga läkarprogrammet har Ulrika Ottander, som är ämnesansvarig för obstetrik och gynekologi, arbetat med utveckling av kursen.
- Jag har tagit kontakt med ansvariga för de andra ämnena på T11, för att knyta ihop och skapa en sammanhållen termin. Det kan vara exempelvis att klinisk farmakologi kan hämta kliniska exempel från obstetrik och gynekologi, men ur ett farmakologiskt perspektiv. Liknande exempel skulle också kunna hämtas från ämnet pediatrik, som också kommer att ligga på samma termin.
Ett annat exempel är att arbets- och miljömedicin där man utreder om ohälsa är relaterad till arbetet eller miljön. Detta skulle kunna kopplas ihop situationer inom vissa yrken där miljön skulle kunna vara skadlig för den gravida kvinnan.
I nya läkarprogrammet utgår AT, allmän tjänstgöring. Istället förväntas studenterna uppnå legitimationsnivå inom ramen för universitetsstudierna. Det innebär nya krav på att universitetet tillgodoser såväl teoretisk som praktisk färdighetsträning.
- Vi lägger in praktiska moment som idag görs under AT, till exempel studentmottagningar där studenterna under handledning själv får handlägga patienter.
Institutionen för klinisk vetenskap, där obstetrik och gynekologi är ett av nio ämnen, har en pedagogisk grupp där Ulrika Ottander är aktiv. Gruppen ordnar föreläsningar och workshops med pedagogiska förtecken riktade till institutionens medarbetare. Arbetet syftar till att höja intresset för undervisning och därigenom den kollektiva pedagogiska kompetensen.
- Det är fantastiskt givande att i en sådan här kontext möta lärare från de andra ämnena på institutionen. Arbetet i den pedagogiska gruppen gör att man lyssnar av pedagogiska trender. Det är också roligt att kunna fånga upp behov i den egna verksamheten och inspireras till förnyelse.
Den flerfaldigt nominerade pristagaren är en mycket omtyckt lärare som tilldelats Terminens ros från studenterna vid ett flertal tillfällen. Hon har utvecklat pedagogiska modeller för fördjupad helhetsbedömning av patienter samt metoder för kliniska undersökningar. Hon driver pedagogisk utveckling genom att organisera pedagogiska seminarieserier och genom arbetet inom det nya 6-åriga läkarprogrammet. Pristagaren har även publicerat pedagogiska studier och är en omvittnad mycket uppskattad kollega.
