NYHET När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 avbröts stora delar av den laborativa verksamheten abrupt. Med bombningar av institut, frekventa strömavbrott och nätter i skyddsrum har forskarnas liv förändrats drastiskt. Nu när merparten av undervisning och forskning sker online, innebar besöket vid Umeå universitet inte bara en paus från kriget, utan också en källa till inspiration och möjliga samarbeten.
Annika Johansson, föreståndare för Swedish Metabolomics Center (SMC) vid Umeå universitet och SLU, berättar om forskningen vid infrastrukturen för besökarna. SMC är en del av metabolikplattformen hos SciLifeLab.
BildRebecca ForsbergJag tror att det här besöket kommer att inspirera dem för resten av deras liv,
säger Olena Myronycheva, biträdande lektor vid Luleå tekniska universitet, under besöket i Umeå. Hon är initiativtagare till UNSTE (Ukraine Natural Science Talent Empowerment), ett projekt med syfte att stärka unga ukrainska forskare och stötta deras utbildning inom naturvetenskapliga ämnen.
"Sedan februari 2022 sker de flesta av våra aktiviteter och vår forskning online", förklarar Tetiana Konovalenko, som tillsammans med Olena Myronycheva organiserade resan till Sverige. I sin doktorsavhandling studerar Tetiana Konovalenko hur internationella projekt påverkar högre utbildning i Ukraina, och hon hoppas kunna använda besöket inom sin forskning.
"Jag studerar hur forskning gynnas av internationellt samarbete, och just nu är behovet av kontakter och samarbeten utanför Ukraina enormt, liksom tillgången till utrustning och laboratorier," säger hon.
Linda Sandblad, föreståndare för SciLifeLab site Umeå samt Umeå Center för Elektronmikroskopi (UCEM), introducerar SciLifeLab och faciliteterna.
BildRebecca ForsbergSom en del av UNSTE valdes flera doktorander och unga forskare inom molekylärbiologi, bioteknik och växtliga vetenskaper från ukrainska universitet ut för att besöka svenska universitet i norr. Under två dagar besökte de Umeå universitet, SciLifeLab och Umeå Plant Science Center.
"Under min studietid och forskning i Sverige har jag alltid haft bra samarbeten med Umeå och ville visa studenterna vilka möjligheter som finns här. Jag tror att de kan få många chanser här," säger Olena Myronycheva.
Att möta forskarna och se laboratorierna här i Umeå visar oss vad som är möjligt
Under det två dagar långa besöket fick de se flera av laboratorierna och forskningsinfrastrukturen vid Kemiskt Biologiskt Centrum (KBC), lära sig om möjligheter via SciLifeLab och det kommande postdoktorsprogrammet PULSE, samt besöka Umeå Plant Science Center. De knöt även kontakter med forskare i Umeå och inspirerades till möjliga samarbeten. Alla deltagare från Ukraina uttryckte stor tacksamhet till forskarna och personalen i Umeå som delade med sig av sin kunskap om avancerade forskningsmetoder och utrustning.
Tobias Sparrman, staff scientist vid NMR, visar upp Umeås NMRfaciliteter för de ukrainska forskare.
BildRebecca Forsberg"Den höga nivån på utrustning och laboratorier här är något jag bara kan drömma om i Ukraina just nu", säger Alina Kerner, doktorand vid M.G. Kholodny Institute of Botany of the National Academy of Sciences of Ukraine i Kiev.
Som en del av sin doktorsavhandling undersöker hon hur vissa svampar kan bidra till att bryta ner kemikalier som innehåller fluor – ämnen som ofta är svåra att bryta ner och kan vara skadliga för miljön. "Att träffa alla här i Umeå har varit en fantastisk och inspirerande upplevelse," säger hon.
Hennes kollega, doktoranden Svitlana Bondaruk, som också studerar svampars användning inom biotransformation, tillägger: "Att möta forskarna och se laboratorierna här i Umeå visar oss vad som är möjligt."
Under besöket gav Umeå universitet även information och råd om forskningsanslag och finansiering, stöd som Alina Kerner och Svitlana Bondaruk beskriver som ovärderligt i sin situation.
De berättar att de numera har tillgång till sina laboratorier i Kiev, men att de "upplever mer eller mindre dagliga strömavbrott, och laboratorierna skakar på grund av närliggande bombningar." De beskriver hur de ofta tvingas starta om experiment från början vid strömavbrott eller när de måste fly till skyddsrummet.
"Många gånger har jag tagit med min laptop till skyddsrummet för att kunna fortsätta analysera data," säger Svitlana Bondaruk.
Från vänster: Alina Kerner, Svitlana Bondaruk, båda doktorander vid National University of Food Technologies, Keiv, samt Daria Pylypenko, docent vid State Biotechnological University, Charkiv.
BildRebecca ForsbergTrots de stora utmaningarna med att bedriva sin forskning fortsätter deras vetenskapliga engagemang att driva dem framåt, och de hoppas att deras arbete en dag kan påminna forskarsamhället om att Ukraina fortfarande finns kvar. "Om jag publicerar en artikel i en internationell tidskrift, kommer världen att se att vi fortfarande lever, att vi fortfarande är forskningsaktiva och att vi fortfarande har en framtid," säger Alina Kerner.
"Det har varit fantastiskt att få se faciliteterna här i Umeå, laboratorierna och forskningsinfrastrukturen. Alla har varit mycket välkomnande, och vi är väldigt tacksamma för möjligheten att besöka och initiera samarbeten," säger Daria Pylypenko, docent vid State Biotechnological University i Charkiv, Ukraina.
UNSTE är ett projekt som finansieras av Svenska Insitutets Baltic Sea Neighbourhood Programme. Projektet löper över två år, 2024-2026, och ämnar stötta ugna ukrainska forskare, genom stöd från svenska forskare och universitet.
Läs mer om projektet hos Svenska Institutet.
Kontaktperson för projektet är Olena Myronycheva, olena.myronycheva@ltu.se
