Två nya anslag stärker genusforskningen vid Umeå universitet
NYHET
Två nya forskningsprojekt med genusprofil har fått anslag från FORTE. Det ena projektet fokuserar på flyktingmottagning i glesbygdskommuner och det andra studerar konflikter inom kvinnodominerade arbetsplatser.
Christine Hudson, professor i statsvetenskap berättar att det nya projektet har titeln ”Ruralt flyktingmottagande – En ny strategi för mindre kommuners överlevnad? Konsten att hantera motstånd och arbeta för integration i lokalsamhället”. Linda Sandberg, lektor vid Umeå centrum för genusstudier, Ulrika Schmauch lektor vid sociologiska institutionen samt Katarina Giritli-Nygren docent i sociologi vid Mittuniversitet, kommer medverka i projektet som kommer pågå i tre år.
– Även om de flesta flyktingar tas emot i större städer har landsbygdskommuner tagit emot fler människor på flykt i relation till sin befolkningsstorlek, säger Christine Hudson och förklarar att tidigare forskning visar att det bemötande som flyktingarna erfar varierar mellan kommunerna. I vissa små landsbygdskommuner får de ett mycket positivt bemötande från den lokala befolkningen medan motståndet ökat i andra orter.
– Tidigare studier visar att lokalpolitiker, flyktingsamordnare och socialarbetare ofta upplever ett stort motstånd från lokalbefolkningen, det kan ta uttryck i hot och klagomål. I nuläget är kunskapen begränsad när det kommer till vilka strategier dessa professioner utvecklar för att hantera sin arbetssituation berättar Christine Hudson
Syftet med studien är därmed att studera motstånds- och integrationsprocesser i glesbygdskommuner i norra Sverige som länge har brottats med avfolkning och nedmonteringen av offentlig service, men som på senare år har tagit emot ett stort antal flyktingar. Projektet kommer studera på hur flyktingmottande beskrivs i kommunens offentliga dokument och offentliga ställningstaganden i media. De planerar även att göra djupintervjuer med integrationsarbetare och politiker, med fokus på deras arbetssituation i relation till majoritetsbefolkningen.
Att räkna med bråk
Det andra projektet som fått forskningsanslag har titeln ”Att räkna med bråk? En studie av konflikter och psykisk ohälsa i kvinnodominerade arbetsplatser ur ett genusperspektiv”. Forskargruppen består av projektledaren Britt-Inger Keisu, lektor i sociologi, Elin Kvist, lektor vid institutionen för sociologi och UCGS, och Susanne Tafvelin, lektor vid psykologiska institutionen.
– Syftet med projektet är att, ur ett genusperspektiv, undersöka konflikters betydelse för anställdas psykiska ohälsa på kvinnodominerade arbetsplatser som grundskola, äldrevård och socialtjänst, berättar Britt-Inger Keisu.
– Vi har valt att lägga fokus på konflikter, både destruktiva och konstruktiva, eftersom vi mot bakgrund av befintlig forskning utgår ifrån att det är en delförklaring till varför kvinnodominerade arbetsplatser är ohälsosammare ur ett arbetsmiljöperspektiv. Samband mellan konflikt, genus och psykisk ohälsa, anar vi att kan förklaras av skillnader i arbetsmiljö och arbetsvillkor.
Genom både kvantitativa och kvalitativa metoder kommer projektet undersöka och påverka medvetenheten om normativt tänkande kring genus och konflikter. I samverkan med arbetsplatser kommer de även starta igång förändringsprocesser och ett av delmålen är att ta fram en bas av teorier kring konflikter och genus för arbetsplatser att använda i sitt preventiva och systematiska arbetsmiljöarbete.
