NYHET Turismnäringen är en av de branscher som påverkats hårdast av coronapandemin. Men att svenskar inte kommer att åka utomlands i sommar kan ge positiva resultat för Västerbotten. Det menar forskare vid Umeå universitet.
Fjällturismen har redan fått en av sina absoluta högsäsonger – påskhelgen – förstörd medan andra aktörer står inför sin högsäsong, som även den ser ut att bli kraftigt påverkad på grund av restriktioner för att undvika smittspridning i samhället.
Turismnäringen har drabbats hårt av covid-19. Men troligtvis kommer det komma regionala och lokala vinster av att människor inte reser utomlands i sommar.
BildMostphotosEnligt Statistiska centralbyrån, SCB, var antalet kommersiella övernattningar i Västerbotten under april månad 57,6 procent lägre än samma period 2019. Mest påverkade är Jämtlands, Stockholms, Västra Götalands och Dalarnas län som hade 70 procent färre övernattningar jämfört med ifjol.
Dieter Müller, professor i kulturgeografi.
BildMattias PetterssonStörre städer är dem som drabbats av högst bortfall räknat i volym.
– Vi tänker ofta på att Hemavan och Tärnaby är turistorter och att där har det stora effekter. Och det har det men det har också stora effekter i Umeå, som vi inte ser som en turistort, säger Dieter Müller professor i kulturgeografi vid Umeå universitet som har turism som specialområde.
Efter Kulturhuvudstadsåret 2014 har Umeå seglat upp som en av landets främsta orter med hotellkapacitet att genomföra stora möten. Då arbetsresor räknas in som turism har bortfallet i vår varit mycket kännbart.
Umeå ses oftast inte som en turistort. Men i och med att hotellbranschen vuxit så i staden sedan 2014 så är kapaciteten för besökare bland de högsta i landet.
BildSara Stenberg, Umeå kommunMen det är långt ifrån bara hotellnäringen som påverkats.
– Det vi har haft är en situation där det inte funnits någon turism överhuvudtaget. Det har man sett har stor effekt på restaurangnäringen, men också på detaljhandel och transportsektorn, säger Dieter Müller.
I Västerbotten känner man av att gränshandeln från Norge och Finland har avstannat.
När freden kom var det ju ett uppdämt behov.
För en del företag och aktörer är den här situationen direkt förödande och leder till konkurs. Men historiskt sett har turismen som företeelse alltid lyckats komma igen inom ett par år efter kriser, man såg det exempelvis efter oljekrisen på 1970-talet, efter 11 september-attackerna 2001, Sars-epidemin 2003, vulkanutbrottet på Island 2010 och efter Andra världskriget.
Roger Marjavaara, universitetslektor vid institutionen för geografi och ekonomisk historia.
BildMattias Pettersson– När freden kom var det ju ett uppdämt behov. Nu ska vi ut och göra det som vi inte kunnat göra, säger Roger Marjavaara, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet, även han inriktad på turism.
En del menar att just denna kris kan leda till förändringar av turismen på grund av att klimatkrisen samtidigt ligger högt på agendan och turismen delvis ses som en bov för miljön.
– Det pratas inom den inomvetenskapliga diskursen att nu är det dags att ändra allt. Nu ska vi stöpa om, för turismen har inte varit hållbar. Men jag tror inte alls att det kommer att få den effekten, säger Dieter Müller.
– Jag tror att om två år är vi tillbaka på de volymerna som vi är vana vid, säger han och menar att en av anledningarna är en alltmer globaliserad värld där inte bara resmål och attraktioner hägrar, utan även arbete och framför allt relationer. Bara bland svenskar har 20 procent av invånarna en internationell bakgrund.
– Vi ser det som en av våra mänskliga rättigheter att vara rörliga och vara där vi vill vara och plötsligt kan vi inte göra det, säger Dieter Müller.
Vi ser det som en av våra mänskliga rättigheter att vara rörliga.
– Och globaliseringen minskar ju inte, tvärtom ökar den. De här behoven kommer att vara ännu större i framtiden, säger Roger Marjavaara.
Däremot tror Umeåforskarna att sommarens begränsningar i rörelsefriheten kan vara positivt för Sverige och Västerbotten. I vanliga fall spenderar svenskar mer pengar utomlands än utlandet spenderar i Sverige.
I Västerbotten kommer många i närområdet och runt Umeå snarare se en positiv effekt av detta
När svenskarna hålls inom landet gränser i större utsträckning så kommer pengarna att stanna inom landet, för sommarsemestern är en av de svenska hushållens största utgifter och människor är än så länge beredd att spendera.
– Jag kan tänka mig att i Västerbotten kommer många i närområdet och runt Umeå snarare se en positiv effekt av detta, speciellt över sommaren, säger Roger Marjavaara som menar att det blir en chans att upptäcka närområdet och han hoppas att lokala aktörer tar tillfället att visa upp utbudet så att det kan bli en återkommande attraktion.
Det är inte så viktigt ifall det är Paris, Krakow eller Lycksele.
För turismen handlar bara till viss del om att besöka känd platser. För många handlar det mer om att byta miljö, underhålla relationer och ha något att se fram emot – om det så väl bara är ett par mil bort.
– Vi umgås genom att åka någonstans. Men det är inte så viktigt ifall det är Paris, Krakow eller Lycksele. Huvudsaken att vi gör något tillsammans, säger Roger Marjavaara.
– De behoven kommer inte att försvinna. Därför kommer turismen inte att försvinna, men den kommer kanske att se annorlunda ut, säger Dieter Müller.
Under coronapandemin våren 2020 fick många ställa om till distansarbete hemifrån och vi lärde oss att mötas digitalt i större utsträckning. Men det kan också generera större behov av fysiska möten.
BildClaudiu Hegedus/Unsplash
Att våren gjort oss bättre rustade på digitala möten kommer troligtvis att minska viss typ av resande, men även det tror Umeåforskarna kommer att skapa behov av resande och turism.
– Man har talat om att digitala lösningar kan ersätta det fysiska. Men det vi vet att om vi tittar tillbaka så har det snarare genererat ytterligare anledningar till att resa för att man kan hålla tätare kontakt och då har man också mycket större intresse att fysiskt träffas, säger Dieter Müller.
