NYHET Runt om i världen pågår projekt för att rädda eller återuppbygga skadade korallrev. Men många restaureringsprojekt misslyckas inom bara några år. Med större hänsyn till nuvarande och framtida miljöförhållanden skulle det långsiktiga resultatet i många fall bli mer lyckosamt, säger forskarna bakom en ny artikel publicerad i Plos Biology.
Korallen Stylophora pistillata, klassificerad som nästan hotad och hemmahörande i den bredare indo-pacifiska regionen, vid en plantskola i norra Röda havet. Plantskolan ligger på 5 meters djup, nära Interuniversity Institute of Marine Science, Eilat.
BildH Nativ/Morris Kahn Marine ResearchKorallrev är oerhört värdefulla. Uppskattningsvis 25 procent av alla växter och djur i havet, och 1 miljard människor världen över är beroende av dem – för mat, inkomst, kustskydd eller kulturella traditioner. Men deras existens hotas också av flera faktorer, som klimatförändringar, föroreningar, överfiske och kustutveckling.
Att enbart förlita sig på att minskade klimatförändringar ska säkra korallrevens framtida livsskraft är inte längre realistiskt. Riktade insatser krävs och verksamheten kring korallrestaureringar omsätter idag miljontals dollar. Ändå är de långsiktiga resultaten av många restaureringsprojekt högst osäkra.
Heidi Burdett, universitetslektor vid Umeå universitet
BildHeidi Burdett– Alltför ofta inleder vi en omedelbar reaktiv insats för att återställa korallrev som vi har förlorat, i stället för att överväga alternativa strategier som kan vara mer långsiktigt hållbara, säger Heidi Burdett, docent vid Umeå marina forskningscentrum och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
Det kan finnas ett sätt att öka framgången. Vi vet redan att miljöfaktorer konsekvent spelar en central roll för framgången (eller misslyckandet) av restaureringsinsatser. Men forskarna bakom artikeln fann att just miljöfaktorer är underrapporterade i litteraturen om återställande av rev.
– Utan miljökontext kan vi inte bygga vår vetenskapliga förståelse för de faktorer som bidrar till att restaureringsarbetet lyckas och misslyckas, säger Nick Kamenos, föreståndare för Umeå marina forskningscentrum och professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
De snabba klimatförändringarna rättfärdigar mer riskfyllda restaureringsmetoder för att nå goda resultat. Med tillräckliga miljökunskaper kan vi etablera rev på nya platser, där förhållandena under de kommande åren och decennierna kommer att vara gynnsamma för koralltillväxt. Eller så kan vi bättre skräddarsy restaurering kring specifika korallarter, baserat på deras chanser att överleva i nuvarande och framtida miljöscenarier.
– Att skapa nya rumsliga gränser, eller införa nya ekologiska samhällen, kan få stora ekologiska, sociala, ekonomiska, kulturella, politiska och etiska konsekvenser, både positiva och negativa. En grundlig riskanalys av de sociala och ekologiska konsekvenserna av nya restaureringsmetoder måste göras – och den bör grundas på gedigen miljökunskap, säger Heidi Burdett.
Läs hela artikeln här: https://journals.plos.org/plosbiology/article?id=10.1371/journal.pbio.3002542
Ytterligare läsning (artikel i The Conversation): https://theconversation.com/restoring-reefs-killed-by-climate-change-may-simply-put-corals-back-out-to-die-heres-how-we-can-improve-their-chances-224994
