NYHET Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till så kallade amyloida plack, vilka finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Detta kan störa de processer som leder till att vissa hjärnceller dör. Dan Adolfsson försvarar resultaten i sin avhandling fredag den 18 september vid Umeå universitet.
Dan Adolfsson, doktorand på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
BildÅke AdolfssonI människokroppen finns över 30 000 olika proteiner varav många har livsviktiga funktioner att fylla. Proteiner är långa kedjor av olika aminosyror och för att ett protein ska fungera som det ska i kroppen måste kedjan veckas ihop till rätt struktur. Men ibland blir det fel, och vissa felveckade proteiner kan klumpa ihop sig och bilda så kallade amyloida plack.
Alzheimers och Parkinsons sjukdom är neurodegenerativa sjukdomar som får allvarliga konsekvenser. Nervceller i hjärnan dör allt eftersom sjukdomarna sakta sprider sig och de drabbade förlorar livsviktiga funktioner såsom minne och motorik, och till slut dör patienterna. Trots att Alzheimers sjukdom varit känd i 100 år, och Parkinsons sjukdom i 200 år, så finns det i dagsläget inga sätt att bota någon av sjukdomarna. De behandlingar som finns att tillgå kan lindra symptomen och i vissa fall fördröja processerna.
Man vet inte exakt vad som sätter igång de dödliga sjukdomsförloppen eller varför nervceller i hjärnan dör. Vad forskarna vet är att det bildas fibrer av felveckade proteiner och att dessa fiberbildande proteiner på något sätt spelar en central roll i sjukdomsprocesserna. Hos patienter med Alzheimers sjukdom är ett protein som heter amyloid-beta involverat. Vid Parkinsons sjukdom är det istället proteinet alfa-synuclein som spökar.
Arbetet som Dan Adolfsson presenterar i sin avhandling handlar om att på syntetisk väg tillverka en sorts små molekyler som kan binda till amyloida plack. Molekylerna binder specifikt till fibrer av alfa-synuclein respektive amyloid-beta, och kan störa de biomolekylära processer som leder till att nervceller dör.
– De syntetiska molekylerna skulle kunna användas som verktyg för att lära sig mer om Alzheimers och Parkinsons sjukdomar och förstå orsakerna och de mekanismer som gör att de involverade hjärncellerna dör. Molekylerna kan eventuellt också utvecklas för att diagnosticera dessa sjukdomar. De har även en terapeutisk potential då de också hämmar de aggregerande proteinernas toxiska funktion, säger Dan Adolfsson.
Dan Adolfsson är född och uppvuxen i Hjo och har gått naturvetenskapliga programmet på Fågelviksgymnasiet i Tibro. Han har studerat masterprogrammet kemisk biologi vid Linköpings universitet och doktorerar i organisk kemi vid Umeå universitet.
Pressbild. Foto: Åke Adolfsson
Fredagen den 18 september försvarar Dan Adolfsson, Kemiska institutionen vid Umeå Universitet sin avhandling med titeln: Synthesis of Ring-fused Peptidomimetics Interacting with Amyloid Fibrils.
Disputationen äger rum klockan 9:00 i Glasburen, KBC-huset, Umeå universitet. Avhandlingen försvaras på engelska.
På grund av rådande restriktion av antalet åhörare är det möjligt att följa föreläsningen via zoom och vill man vara fysiskt på plats kan man komma till Stora fokusrummet i KBC-huset.
Fakultetsopponent är Morten Grøtli, Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.