NYHET De släppta restriktionerna efter den 29 september innebär en återgång till den fysiska arbetsplatsen för väldigt många. Men hur kommer vi att reagera på att gå tillbaka från lång tid på distans? – Du kan komma att bli trött. Och det är inget konstigt med det, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
På grund av risk för smittspridning av Covid-19 har det funnits restriktioner om distansarbete på många arbetsplatser. Men från och med den 29 september är de restriktionerna släppta.
BildMattias PetterssonPå grund av covid-19 har hemmakontor och distansarbetet varit mer regel än undantag till och från våren 2020 för väldigt många svenska arbetstagare och arbetsgivare. Men från och med den 29 september 2021 släpper regeringen restriktionerna som innebär distansarbete och arbetsplatser börjar förbereda sig på en återgång till en mer normal arbetsvardag.
Man ska ge sig själv lite kredd och tänka att det är som att man kommer till en ny arbetsplats den första månaden.
Men något som känns naturligt och hemtamt kan faktiskt påverka dig mer än du tror. Från att ha jobbat isolerat, utan fysiska möten och ett mer kontrollerat interagerande med andra människor ska du nu tillbaka till en miljö där någon oannonserat plötsligt kan dyka upp vid ditt skrivbord och i korridorer och fikarum pågår ett sammelsurium av samtal. En miljö du inte hanterat på länge.
– Vi kommer vara ringrostiga, vissa mer än andra. Du kan komma att bli trött. Och det är inget konstigt med det. Man ska ge sig själv lite kredd och tänka att det är som att man kommer till en ny arbetsplats den första månaden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet, som undervisar om arbetsliv och hälsa ur ett psykologiskt perspektiv.
Vilket råd kan du ge till dem som kommer att känna sig trötta den här första tiden?
– Det absolut bästa är att ha lite is i magen. Social kognition är jättejobbig. Det är sådana miljarder av stimuli kopplat till när vi kodar sociala situationer. Å andra sidan är människan en fena på det, vi är sociala djur. Jättemycket av vår hjärnkapacitet används till det. Hjärnan kommer att anpassa sig och vi vänjer oss, säger Anita Pettersson-Strömbäck.
Anita Pettersson-Strömbäck, universitetslektor vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
BildUlrika SahlénMänniskor reagerar så klart olika på möjligheten eller kravet att åter arbeta på arbetsplatsen. För en del finns det en otrygghetskänsla då pandemin fortfarande pågår, medan andra brottas med andra konsekvenser. Anita Pettersson-Strömbäck betonar behovet av dialog kring vilka spelregler som gäller vid återgången men också känslor kring den, såväl medarbetare emellan som mellan chefer och medarbetare.
– Ha en levande dialog på jobbet, det är alltid bra, men speciellt nu.
Undersökningar visar att intresse för distansarbetet har ökat i och med pandemin, även efter släppta restriktioner. Behovet av flexibilitet i arbetet har troligtvis funnits även tidigare, men pandemin har visat på vilka möjligheter som finns.
– Jag tror att det har vi har fått upp ögonen för att flexibilitet kan appliceras på flera områden. I och med pandemin har vi lärt oss att hantera digitala verktyg på ett sätt som vi inte använt tidigare, vi har tagit ett jättesprång, säger Anita Pettersson-Strömbäck, som tror att hybrida arbetsplatser med möjlighet att jobba både på plats och på distans är här för att stanna.
Vad finns det för arbetsmiljörisker med en hybrid arbetsplats?
– Tvåfalt skulle jag säga. De som jobbar på plats kommer att höra det här informella snacket i fikarummet vilket de som är på distans missar. Det finns en risk att de på plats kommer vara mer involverade, kanske påverkar beslut genom informella diskussioner hit och dit. Medan de som är hemma får höra det först när beslutet är fattat.
– Den andra risken är att de som inte har tjänstemannajobb måste vara på plats och det kan signalera att de göra andra klassens arbete. Det kan bli en statusmarkör. Dessutom utsätts vissa på en arbetsplats för större smittorisk så länge pandemin pågår.
Hur kan man motverka att det blir olika förutsättningar för att påverka beslut beroende på vart man jobbar?
– Dialogen, återigen, att vi pratar om det här och är medveten om att det är så här det kan bli. Medvetenheten om risken gör att vi kan hantera risken på ett mer funktionellt sätt. Man kan behöva ha fler möten, korta avstämningar med alla, skala upp antalet Arbetsplatsträffar till exempel.
Medvetenheten om risken gör att vi kan hantera risken på ett mer funktionellt sätt.
Den digitala kommunikationen och arbetssätten har tagit ett jättesprång för många. Men en mer hybrid arbetsplats väcker andra behov av verktyg och arbetssätt, och det kräver i sin tur kompetensutveckling.
– Ska vi jobba hybrid måste vi matcha upp så att vi har verktyg att göra det, säger Anita Pettersson-Strömbäck.
Du kan känna dig trött till en början, det är helt naturligt.
Ha is i magen. Hjärnan kommer att anpassa sig till det nya.
Ha en levande dialog på jobbet kring såväl oro som vilka spelregler som gäller.
Allt fler arbetsplatser kommer att bli hybrida, men det kräver också verktyg och kompetensutveckling.
