NYHET Barn som tidigt utvecklar allergisk sensibilisering (allergi-antikroppar) har hög risk för astma och allergisk rinit (inflammation i näsans slemhinnor) under skolåldern. Det är ett av resultaten i en avhandling av Joakim Bunne vid Umeå universitet.
Bland skolbarn i Norrbotten förekommer allergisk sensibilisering mot luftburna allergener hos 30 % vid 8 års ålder, en andel som ökat sedan 1996 men varit stabil mellan 2006 och 2017. Sannolikheten att utveckla astma eller allergisk rinit under skolåldern är mycket hög bland barn som var sensibiliserade vid 8 års ålder. Däremot sågs i avhandlingen inget samband mellan sensibilisering och lungfunktion, trots att sensibilisering är relaterat till astma, som i sin tur har samband med sämre lungfunktion.
Joakim Bunne, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
BildJonas HanssonAstma och allergisk rinit hör till de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Allergisk sensibilisering, som kan mätas med pricktest eller blodprov för antikroppar mot allergener, är en stark riskfaktor för astma och allergisk rinit. Det är känt att förekomsten ökar under barndomen fram till ung vuxen ålder, men riskfaktorer för sensibilisering är inte lika välstuderade som astma. Det är inte känt varför vissa utvecklar sensibilisering och andra inte.
– Sambandet mellan sensibilisering och sjukdom kompliceras också av att sensibilisering förekommer utan sjukdom, och vice versa. Vidare är astma relaterat till sämre lungfunktion, och sensibilisering till astma. Däremot har få studier undersökt sambandet mellan sensibilisering och lungfunktion oberoende av astma, säger Joakim Bunne, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Inom OLIN- studierna har man följt skolbarn i Norrbotten från 8 till 19 års ålder med start 1996, då samtliga barn i årskurs 1 och 2 i Luleå och Kiruna bjöds in till frågeformulär och pricktester. För att undersöka förändringar över tid har nya kohorter undersökts 2006 och 2017 med samma metoder. Avhandlingens fokus är allergisk sensibilisering, och resultaten baseras på insamlade data från alla tre barnkohorter.
Vid 8 års ålder ses initialt en ökning av sensibilisering över tid, från 21 % till 30 % mellan 1996 och 2006. Andelen var sedan oförändrad 2017. Skillnaden som sågs mellan de första två grupperna kvarstod vid 12 års ålder, då 30 % respektive 41 % var sensibiliserade. Detta drevs av ett större nyinsjuknande i den andra gruppen, vilket inte undersökts i andra studier. Orsaken till såväl ökningen mellan de två första grupperna som utplaningen till den tredje är okänd, och förklaras inte av förändringar i förekomst av undersökta riskfaktorer för sensibilisering.
Avhandlingen visar också att ålder vid debut av sensibilisering är av betydelse för utveckling av astma och allergisk rinit i skolåldern. De som var sensibiliserade vid 8 års ålder hade högst risk för att utveckla astma och allergisk rinit till och med 19 års ålder, och de var också sensibiliserade mot det högsta antalet allergener. Uppföljningen över tid visade att de tidigt sensibiliserade hade hög risk för astma och allergisk rinit under skolåldern. Det är alltså ovanligt att inte utveckla sjukdom över tid, något som ibland hävdas för sensibiliserade utan sjukdom. Däremot sågs inget samband mellan sensibilisering och lungfunktion, trots att astma är relaterat till sämre lungfunktion och sensibilisering är en riskfaktor för astma.
– Få studier har undersökt sambandet mellan sensibilisering och lungfunktion oberoende av astma, och resultaten ger stöd för att sensibilisering i sig inte påverkar lungfunktion, säger Joakim Bunne.
Joakim Bunne är specialist i allmänmedicin och distriktsläkare vid Hortlax hälsocentral. Han blir den första doktorand inom OLIN- studierna som också ingår i datamaterialet, som deltagare i första barnkohorten.
Disputation
Fredagen 22 mars försvarar Joakim Bunne, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln Allergic sensitization among schoolchildren in northern Sweden - Time trends, risk factors and relation to asthma, allergic rhinitis and lung function. Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aulan, Sunderby sjukhus. Opponent är Docent Caroline Nilsson, Karolinska Institutet.
Elektronisk publicering
Kontaktuppgifter
Tel: 073-084 56 70
Epost: joakim.bunne@gmail.com