NYHET Att elever använder sig av effektiva inlärningsstrategier är viktigt för lärandet. Nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att testbaserat lärande är en effektiv inlärningsstrategi som inte påverkas av individuella skillnader i arbetsminne eller personlighet. Däremot visar resultaten att individuella skillnader i personlighet är relaterat till hur elever använder testbaserat lärande utanför lektionstid.
– Dessa resultat tyder alltså på att testbaserat lärande gynnar alla elever, oberoende av individuella skillnader, men när eleverna själva få välja om de vill använda strategin så ser vi att elever med vissa personlighetsdrag är mer benägna att använda den, säger Frida Bertilsson, doktorand vid Institutionen för psykologi.
Frida Bertilsson, doktorand vid institutionen för psykologi.
BildMattias PetterssonTestbaserat lärande leder till bättre minne och lärande över tid i jämförelse med andra strategier, som att till exempel läsa en text upprepade gånger. Den viktiga mekanismen bakom strategin är nämligen att upprepade gånger försöka minnas, det vill säga testa sig själv på, information som ska läras in. Den förbättrade inlärning som sker via testbaserat lärande kallas testeffekten.
– Att upprepade gånger plocka fram informationen från långtidsminnet stärker minnesspåren och gör dels att minnet blir mer lättåtkomligt vid nästa framplockning, dels att det lagras bättre över tid, säger Frida Bertilsson.
Tidigare forskning har visat att elever i stor utsträckning använder sig av inlärningsstrategier som är mindre effektiva när de studerar på egen hand. Detta är problematiskt då cirka 15 procent av eleverna som går ut grundskolan saknar behörighet till gymnasiet – och av de som faktiskt börjar gymnasiet har cirka 17 procent inte tagit studenten efter fem år. Att sakna gymnasieexamen kan i sin tur leda till svårigheter att med få ett jobb och försörja sig. Dessa brister beror självklart på många faktorer, men en viktig faktor kan antas vara brister i att tillägna sig kunskap under skoltiden.
– Med tanke på tidigare forskning, som visar på att testbaserat lärande leder till bättre minne och lärande över tid i jämförelse med till exempel upprepad läsning, skulle strategin kunna vara användbar i en skolkontext för att öka inlärning. Dock saknas fortfarande kunskap om huruvida elever med olika egenskaper och förutsättningar gynnas olika mycket av att använda strategin. En ytterligare viktig och till stor del obeforskad fråga är också hur elever använder sig av testbaserat lärande när de studerar på egen hand, utanför lektionstid.
I Frida Bertilssons avhandling undersöktes därför sambandet mellan testbaserat lärande och individuella skillnader i kognitiva faktorer (exempelvis arbetsminne) samt icke-kognitiva faktorer (såsom personlighetsdrag), som visat sig vara relaterade till inlärning och skolprestation.
– Syftet med avhandlingen var att undersöka om individuella skillnader är relaterade till skillnader i testeffekten, men också hur studenter använder testbaserat lärande som en frivillig studiestrategi – samt om användningen av strategin är relaterad till individuella skillnader, säger Frida Bertilsson.
I studie I och II undersöktes huruvida individuella skillnader i kognitiva och icke-kognitiva faktorer är relaterade till testeffekten. I studierna lärde sig deltagarna svenska – swahili-ordpar genom testbaserat lärande eller upprepad läsning. Resultaten visade att testbaserat lärande ledde till förbättrad inlärning jämfört med att enbart läsa ordparen, samt att testeffekten inte var relaterad till individuella skillnader i vare sig kognitiva eller icke-kognitiva faktorer. I studie III implementerades testbaserat lärande, i form av online-quiz, som en studiestrategi på en gymnasieskola. Quizzen fanns tillgängliga för eleverna på deras ordinarie lärplattform och eleverna fick information om hur effektivt testbaserat lärande är.
– I studien undersökte vi hur eleverna använde sig av quizzen och de fick även genomföra tester av deras kognitiva förmågor samt fylla i enkäter som mäter personlighetsdrag. Resultaten visade att testbaserat lärande användes på frivillig basis i relativt liten utsträckning och att individuella skillnader i icke-kognitiva faktorer, som exempelvis personlighetsdraget samvetsgrannhet, var relaterade till frivillig användning. Användningen av quiz skilde sig även åt mellan kvinnliga och manliga elever, säger Frida Bertilsson.
Med andra ord verkar användandet av testbaserat lärande i skolmiljö samvariera med individuella skillnader, vilket innebär att elever med till exempel högre samvetsgrannhet använde tekniken i större utsträckning.
– För att försäkra sig om att denna studiestrategi kommer alla elever till gagn är det alltså viktigt att stödja elever i användandet av testbaserat lärande, säger Frida Bertilsson.
Frida Bertilssons råd:
”Eftersom vi vet att testbaserat lärande leder till bättre och mer hållbar inlärning bör det användas i undervisningen. Dessutom vet vi att elever och studenter är relativt dåliga på att använda effektiva inlärningsstrategier och de bör därför ges stöd till att använda dem även utanför klassrummet. Som ett led i detta bör man lära blivande lärare om kognitionspsykologiska principer för lärande så att de får kunskap om hur minnen lagras som de sedan kan föra vidare till sina elever. Elever bör få lära sig från väldigt unga åldrar varför vissa typer av metoder gynnar inlärningen mer samt när olika metoder ska appliceras för att inlärningen ska bli effektiv. Om detta ingick som en del av den dagliga undervisningen så skulle hur man lär sig inte behöva vara ett hinder för eleverna.”