NYHET En mätning av längden på de yttersta delarna av cellens kromosomer, telomererna, genom ett enkelt blodprov kan säga oss något om både struktur och funktion hos hjärnan. Det visar Mikael Wikgren i sin avhandling som han försvarar den 20 januari vid Umeå universitet.
Mikael Wikgren.
Längden på telomererna är intressanta därför att de blir kortare vid varje celldelning, och en alltför kort längd förhindrar fortsatt celldelning. Vidare kan telomerförkortningen accelereras av bl. a. oxidativ stress och inflammation. Detta har gjort att telomerlängden blivit intressant att studera som en biologisk markör för åldrande och sjukdom. I sin avhandling visar Mikael Wikgren att telomerlängden mätt i vita blodkroppar kan relateras till flera olika strukturella och funktionella egenskaper hos hjärnan.
I takt med att vi åldras sker en generell krympning (atrofi) av hjärnans storlek. Avhandlingen visar att kortare telomerlängd är förknippat med högre grad av atrofi i hjärnans djupare lager. Kortare telomerer sågs även hos personer som på magnetkamera-undersökningar uppvisade s.k. hyperintensiteter, ett fenomen som kan indikera skador i hjärnans vävnad. Både hjärnatrofi och hyperintensiteter kan ses hos friska personer, men förekommer i högre grad vid nedsättningar i hjärnans funktion och indikerar ökad risk för exempelvis demensutveckling.
Telomerlängden är även kopplad till storleken på hippocampus, en del i hjärnan vars funktion är viktig för det episodiska minnet (upplevelseminnet). Resultaten visar också på ett samband mellan telomerlängd och hur väl det episodiska minnet fungerar.
I en av studierna beskrivs även resultat som visar att telomererna är kortare hos personer med återkommande depressioner. De kortare telomererna hos deprimerade kan till stor del kopplas till ett s.k. hypokortisolemiskt tillstånd, ett tillstånd som associerats med kronisk stress. Kortare telomerlängd är även förknippat med högre nivåer av självskattad stress hos icke-deprimerade. Fynden tydliggör koppling mellan telomerers längd och stress, samt stressens betydelse för depressiv sjukdom.
Sammantaget visar fynden att telomerlängden i vita blodkroppar har potential att användas som biologisk markör för strukturella och funktionella egenskaper hos hjärnan. Resultaten kan också hjälpa till att bättre förstå hur hjärnan åldras.
Mikael Wikgren är född och uppvuxen i Skellefteå och har studerat biomedicin vid Umeå universitet. Han är nu doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri. Vid frågor, kontakta honom gärna påtel 070-303 89 42
e-post mikael.wikgren@psychiat.umu.se
Fredagen den 20 januari försvarar Mikael Wikgren sin avhandling med titeln Telomeres and the brain – an investigation into the relationships of leukocyte telomere length with functional and structural attributes of the brain (svensk titel: Telomerer och hjärnan – en undersökning av sambanden mellan leukocyt-telomerlängd och funktionella och strukturella egenskaper hos hjärnan).
Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal E04, byggnad 6E, Biomedicinhuset. Fakultetsopponent är professor Brenda Penninx, Department of Psychiatry, VU University Medical Center, Amsterdam, Nederländerna. Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:466502
Redaktör: Bertil Born