NYHET Det formella utbildningssystemet har möjlighet att bidra i större utsträckning till sydsamiskans livskraft. Det visar en ny avhandling i språkdidaktik av David Kroik vid Umeå universitet.
David Kroik doktorand vid Institutionen för språkstudier.
BildDavid KroikLärarnas sätt att skapa sin egen sydsamiska språkliga identitet tillsammans med föräldraengagemang gjorde det möjligt för en generation sydsamiska barn att växa upp med språket som en del av sin vardag
Samiska lärare, de samiska förvaltningskommunernas samiska samordnare, samebymedlemmar, konstnärer och andra lokala samiska aktörer skapar rum för samisk språkanvändning, alltså rum där sydsamiskan kan användas, talas värdesättas och utvecklas.
– Lärare och andra hittar vägar för att ta med sig sydsamiskan in i framtiden, utan att tappa kopplingen till sin historia. Revitaliseringen är igång, men det finns ännu hinder på vägen, säger David Kroik.
Sydsamiskans möte med det svenska samhället är ett mörkt kapitel. Skolan hade en nyckelroll i att driva det skifte den sydsamiska befolkningen gjorde under 1900-talet från sydsamiska till svenska. Samiskan fick en stämpel av att höra till historien och inte till framtiden.
Likt ett spöke följer den stämpeln med in dagens värld. Dock har ett samhälle vuxit fram de senaste decennierna som bejakar flerspråkighet och mångfald. Lagar, planer och dokument på nationell, regional och lokal nivå stöttar skapandet av rum för samisk språkanvändning, i skolan såväl som i det offentliga rummet, till exempel på vägskyltar och byggnader.
– Problemet med dessa lagar är att de ofta inte blir till verklighet. Det uppstår ett gap mellan plan och verklighet som är vanskligt att ta i, berättar Kroik.
De samiska lokalsamhällena har dock alltid varit aktiva för att skapa förutsättningar för sitt språk och sina värden. Idag sker det till exempel genom en enspråkig vägskylt på sydsamiska vid en samebys sommarviste, genom konst som manifesterar platsens samiska historia och framtid, eller genom att skapa förskolemiljöer med en tydlig samisk identitet.
En av studierna i avhandlingen belyser hur en grupp lärare skapar en sydsamisk språkmiljö trots att de själva inte lärt sig sydsamiska som barn. Lärarnas sätt att skapa sin egen sydsamiska språkliga identitet tillsammans med föräldraengagemang gjorde det möjligt för en generation sydsamiska barn att växa upp med språket som en del av sin vardag.
Kroik själv bidrar också till sydsamisk språkrevitalisering, genom att undervisa framtidens lärare i sydsamiska.
– När man lägger ihop resultaten från mina studier blir det tydligt att vi som praktiserar samisk språkrevitalisering är fast beslutna om att ta sydsamiskan med oss in i framtiden, avslutar David Kroik.
Avhandlingen The Construction of Spaces for Saami Language Use – Language Revitalisation in Educational Contexts finns publicerad digitalt.
Disputationen äger rum fredag 31 mars kl. 13.00 i Humanisthuset, HUM.D.230 (Hörsal G)
Opponent är Caroline Kerfoot, professor, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
