NYHET Att det råder bostadsbrist i Umeå är inte bara ett lokalt problem. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har Sveriges befolkning ökat med nästan 10 procent sedan år 2000 – men antalet bostäder bara med 3,5 procent.
En generell orsak Lars Westin hänvisar till är att fastighetsskatten 2008 ersattes av en reavinstskatt, alltså skatt på eventuell vinst vid försäljningen.
– Det har medfört att många sitter kvar i för stora boenden. Det var fel att på det sättet bromsa antalet transaktioner och möjligheten att byta och anpassa sitt boende till olika stadier i livet.
Han menar också att samhället skulle kunna garantera ett långsiktigt byggande med hjälp av nya finansiella instrument. De stora pensionsfonderna skulle till exempel borga för om- och nybyggnad av kommunal infrastruktur som vatten- och avloppssystem, bredband och elnät.
– Som det fungerar nu väljer kommunerna att bygga ut område för område. Eftersom kommunen får ligga ute med pengar väntar man till man har ett fullt projekt som ”betalar sig” – istället för att bygga ut näten fortlöpande på olika platser, för att därigenom stimulera mångfald i bostadsområdena.
– I Umeå har det varit långa handläggningstider för bygglovsärenden och dålig planberedskap. Kommunen har inte tillräckligt prioriterat att tillhandahålla mark. Dessutom borde man kunna återkalla beslutade markrätter om de inte bebyggts inom två år, menar Lars Westin.
Anna-Lena Löfgren, biträdande planeringschef på Umeå kommun, håller inte riktigt med om den bilden, även om det byggts alldeles för få bostäder i Umeå och i hela landet.
– Nu har bostadsbyggande tagit fart, och kommunen har en mycket god planberedskap. Inom kort finns byggklara planer för cirka 4 700 ny bostäder, vilket motsvarar ungefär fem års byggande eller 1 000 ny bostäder per år. Kommunen har också stramat upp reservationstider och kortat handläggningen av bygglov till fem veckor för en komplett och planenlig ansökan, förklarar hon.
Lars Westin är annars positiv till den förnyelse som skett av Umeå centrum sedan den nya översiktsplanen antogs. Nu aktuella utbyggnadsområden som Tomtebo, Öbacka Strand, Sandåkern och Olofsdal är också exempel på mark som fördelats av kommunen.
Men att prioritera byggande inom cykelavstånd från centrum innebär att takten blir långsam, menar han. Med nödvändighet måste ny bebyggelse anpassas till existerande – och dialogen tar tid.
– Om Umeå ska nå en tillväxt på 2 000 personer per år behöver staden även öppna upp på Ön, i samhällen som Holmsund, längs kusten och i närbelägna byar som till exempel Gräsmyr, för att kunna erbjuda både urbant, havs- och landsbygdsnära boende, säger Lars Westin.
Han menar även att befolkningssiffrorna de kommande tio åren kommer att ge svart på vitt om kommunen i praktiken klarat av att ställa om till en högre befolkningstillväxt.
– Även allmännyttan skulle kunna spela en större roll i tider när fastighetsbranschen inte vågar ta risker. De kan sälja äldre bestånd och satsa på att bygga nytt – driva på i lägen när det privata inte bygger tillräckligt. Inte extremt mycket, men kontinuerligt, hela tiden, säger Lars Westin.
Han tycker det var en bra signal att kommunen gjorde om översiktsplanen för centrala Umeå. Olika potentiella investerare i fastigheter tvekade dessförinnan om kommunen verkligen ville växa till 200 000 invånare. Just detta har nog bidragit till byggboomen i Umeå, tillsammans med det sällsynt låga ränteläget.
– Umeå har också under 2000-talet alltmer framstått som en stark centralort för Norrland och inte endast en halvstor universitetsstad. Staden är alltmer synlig för aktörer utanför Umeå, menar han.
Ett exempel han nämner är etableringen av IKEA, som är ett tecken på att marknadsunderlaget – i Umeå och i regionen – nu till sist blivit tillräckligt stort. Ett annat att Wallenberg gått in i ett samarbete med Balticgruppen, både om ägandet av Konstnärligt campus och för nybyggnad av lägenheter och studentbostäder. ”Business Arena”- fastighetsbranschens stora mötesplats genomförs numera i Stockholm, Malmö, Göteborg och – Umeå.
Sedan denna artikel skrevs har kommunstyrelsen beslutat att höja målsättning vad gäller byggandet, till 2 000 nya bostäder per år, skriver Västerbottens-Kuriren den 13 januari 2016.
Redaktör: Michael Nordvall