Svenska utlandsveteraner klarar sig bra på arbetsmarknaden

Peter Bäckström.

BildMattias Pettersson

Nästan 70 000 svenskar har tjänstgjort i fredsbevarande insatser i konfliktzoner runtom i världen. Det är väldokumenterat att traumatiska upplevelser under militära insatser kan leda till problem med psykisk ohälsa hos soldater. Somliga har därför menat att det gjorts för lite för att hjälpa svenska utlandsveteraner att återetablera sig i samhället. Men i själva verket är utlandsveteranerna en mycket väletablerad grupp på arbetsmarknaden. Det visar Peter Bäckström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet, i sin doktorsavhandling Empirical Essays on Military Service and the Labour Market.

– I Sverige finns det många utlandsveteraner, men det har inte funnits någon svensk forskning som undersökt deras situation på arbetsmarknaden. Jag har följt veteraner som gjorde utlandstjänst mellan 1993 och 2010, och har sedan jämfört deras inkomster med en matchad kontrollgrupp av värnpliktiga som inte varit iväg på insats. Det finns ingenting som tyder på att utlandsveteranernas inkomster halkar efter.

– Jag har också tittat närmare på hur det går för de som tjänstgjorde i Bosnien under 1990-talet. Det är soldater som stundtals var under mycket hård press. Inte heller för den gruppen finns det några tecken på att de skulle vara marginaliserade på arbetsmarknaden. I själva verket är förekomsten av försörjningsstöd, sjukfrånvaro och långtidsarbetslöshet något lägre bland Bosnienveteranerna jämfört med kontrollgruppen, säger Peter Bäckström.

Att allmänheten får en korrekt bild av den här gruppen är viktigt, inte minst för utlandsveteranerna själva.

Resultaten står i bjärt kontrast till den bild av militära veteraner som brukar förmedlas i populärkulturen. Där är det inte ovanligt att den hemvändande soldaten porträtteras som en ärrad individ som kämpar med psykiska besvär, missbruk och utanförskap. Peter Bäckströms forskningsresultat stämmer i själva verket väl överens med tidigare svensk forskning som pekar på att svenska utlandsveteraner från samma tidsperiod generellt sett har god psykisk och fysisk hälsa efter hemkomst.

– Att allmänheten får en korrekt bild av den här gruppen är viktigt, inte minst för utlandsveteranerna själva. Men bara för att jag inte hittar några negativa effekter på gruppnivå betyder inte det att enskilda individer aldrig far illa. Försvarsmakten har alltjämt ett stort ansvar att uppmärksamma veteranerna och deras familjer, och erbjuda stöd till de som behöver det, säger Peter Bäckström.

Peter Bäckströms doktorandprojekt har finansierats gemensamt av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och Försvarsmaktens Veterancentrum.