NYHET Matilda Marshall, universitetslektor i etnologi, figurerar i SvD där hon redogör för hur traditionella förvaringsmetoderna som skafferi och jordkällare konkurrerades ut för att nu, än en gång, vara högaktuella. Både som lyxiga förvaringsalternativ men också som bra sätt att hålla god beredskap, minska beroendet av el och göra hemmet mindre sårbart för störningar.
BildJonas Vågström
Kylskåpet slog igenom redan på 1930-talet och blev på bara några decennier en central del av det moderna köket. Skafferi och källare konkurrerades ut då de ansågs ta för mycket plats och i samma veva blev också syrning, torkning, konservering och saltning mindre populärt. I en strävan efter att effektivera köksutrymmet fick form gå före funktion och traditionella förvaringsmetoder fick stryka på foten.
Men idag ser det annorlunda ut, jordkällare och stora skafferier betraktas nu som lyx och möjligheten att långtidsförvara livsmedel gör dem till attraktiva sätt att minska hemmets beroende av el samtidigt som beredskapsnivån höjs. Hela det befintliga systemet för livsmedelsförsörjning kräver ofta en obruten köldkedja och är väldigt elberoende.
– Jag är absolut inte emot kylskåp. De är viktiga och fyller ett behov men behöver kompletteras med andra förvaringsmöjligheter. Menar Matilda Marshall.
Artikeln återfinns både i pappersupplagan av SvD och på webben
