NYHET Sväljsvårigheter är ett vanligt men ofta förbisett problem bland äldre som kan leda till näringsbrist, lunginflammation och död. Risken är ännu större om man dessutom har dålig munhälsa. För många går det dock att förbättra sväljförmågan genom daglig träning. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
BildMostphotos
– Inom vård och boende för äldre är det viktigt att man uppmärksammar sväljsvårigheter och dålig munhälsa. De utgör både en hälsorisk och ger en kraftig försämring av livskvaliteten. Lyckligtvis går det ofta att behandla, säger Patricia Hägglund, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling visar Patricia Hägglund att sväljsvårigheter förekom bland nästan två av tre, 64 procent, av 391 undersökta äldre i korttidsboenden. Sväljsvårigheter kan leda till allvarliga hälsoproblem och är en riskfaktor för tidig död på olika sätt.
Personer med sväljsvårigheter riskerar att få i sig för lite föda och därmed drabbas av undernäring. Mat som sväljs fel kan också hamna i lungorna och där orsaka lunginflammation. Den risken ökar ytterligare i kombination med dålig munhälsa, då fler bakterier från munhålan följer med mat, dryck och saliv ned i lungorna. Dessutom är det ett stort socialt handikapp att inte kunna delta i måltider av rädsla för att inte kunna svälja eller drabbas av pinsamma hostattacker när maten hamnar fel.
Normalt sväljer vi 500 – 2 000 gånger per dag, ofta utan att ens tänka på det. För en person med sväljsvårigheter kan äta och dricka dock vara ett stort problem. En känsla av att föda fastnar i halsen eller hamnar i vrångstrupen, att hosta vid måltid eller ha svårt att hantera föda i munnen, kan vara tecken på sväljsvårigheter, dysfagi.
Med munskärm inför träning.
BildLena OlaiI sin avhandling visar Patricia Hägglund att det för många går att påverka sväljfunktionen genom att träna muskulaturen i munnen och svalget.
I en behandlingsstudie fick äldre i korttidsboende i fem regioner i Sverige, bland dem Umeå och Skellefteå i Västerbotten, träna sväljfunktionen med en så kallad munskärm.
Resultatet var att de som använde munskärm fick en markant förbättrad sväljfunktion jämfört med en kontrollgrupp som fick normal vård.
Träningen innebär att man några gånger per dag sätter en munskärm innanför läpparna som man sedan under några sekunder drar framåt samtidigt som man håller emot med läpparna och aktiverar muskulaturen i munhåla och svalg.
– Resultaten med munskärmsträning är mycket lovande som behandlingsmetod för sväljsvårigheter. Vi kommer att göra ytterligare studier för att bekräfta våra resultat, säger Patricia Hägglund.
I avhandlingen rekommenderas att bedömning av sväljsvårigheter ska ingå i vårdprogram inom äldrevården, vilket det inte gör idag. Detta för att hitta personer som behöver hjälp med behandling.
Studierna i avhandlingen är en del av det multidisciplinära, multicenter projektet SOFIA, Swallowing function, Oral health, and Food Intake in old Age.
Patricia Hägglund är utbildad logoped vid Umeå universitet och har tidigare spelat fotboll på elitnivå.
En munskärm hålls innanför läpparna och dras ut medan man håller emot med läpparna. På så vis tränas muskulaturen även i svalget.
BildNils Gustafsson
Patricia Hägglund, Institutionen för odontologi/oral diagnostisk radiologi, försvarar fredag 12 april kl. 9.00 sin avhandling Sväljningsdysfunktion bland äldre i korttidsvård: prevalens, effekt av munskärmsträning och risk för död. Fakultetsopponent: Per Östberg, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Eva Levring Jäghagen. Plats: Hörsal B, 9 tr, Norrlands universitetssjukhus.
