NYHET Korruption och svag statsförvaltning får regeringar att avgå i förtid. Detsamma gäller regeringar med svag parlamentarisk bas, många konkurrenter om makten och där ekonomin går trögt. Det visar Daniel Walther i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– På ett sätt är det märkligt att partier frivilligt ger upp en eftertraktad maktposition och inte utnyttjar möjligheten att påverka politiken i regeringsställning så länge de kan. Jag har sett ett antal faktorer som förklarar varför det ändå är så vanligt, säger Daniel Walther.
I sin doktorsavhandling har Daniel Walther utgått från en databas med information om 640 regeringar i 29 europeiska demokratier. Sedan andra världskriget har partier valt att lämna regeringar före ordinarie val i 60 procent av koalitionsregeringarna. Skälen skiljer sig en del mellan olika delar av Europa.
I Östeuropa tenderar regeringar i länder med hög arbetslöshet och där regeringen har svagt underlag i parlamentet och många konkurrenter om makten att vara benägna att avgå i förtid, oavsett vilka andra omständigheter regeringen befinner sig i. I Västeuropa däremot spelar även politisk ideologi och politiska institutioner en stark roll för hur stabil regeringen är. Ideologiska skiljelinjer – både bland partier och bland deras väljare – är tydligare i Väst- än i Östeuropa, vilket gör det svårare för partier att samarbeta över blockgränser.
Ekonomisk nedgång påverkar regeringsstabiliteten i både Öst- och Västeuropa. Här spelar det roll hur många partier som ingår i regeringen. Koalitionsregeringar har svårare att hålla ihop i krisande ekonomier, medan enpartiregeringar ofta överlever även ekonomiskt bistra tider.
– För en koalitionsregering innebär ekonomisk kris en dubbel svårighet. Förutom att det kan försämra regeringens popularitet bland väljarna har man dessutom problemet att komma överens regeringspartierna emellan om hur man ska tackla krisen vilket kan leda till svårlösta konflikter, säger Daniel Walther.
Även hur väl statsapparaten fungerar påverkar regeringarnas varaktighet vid makten, både direkt och indirekt. En korrupt och ineffektiv statsapparat innebär en ökad risk för att regeringen avgår i förtid.
För att regeringen ska behålla sitt stöd i väljarkåren behöver den genomföra förändringar i linje med vad väljarna förväntar sig. Men det är svårt att förändra den faktiskt förda politiken om man inte kan förlita sig på att tjänstemännen i byråkratin effektivt genomför de beslutade förändringarna. Det innebär att regeringar i länder med vad man kallar låg styrningskvalitet får ut mindre av sitt maktinnehav och därmed löper större risk att avgå i förtid.
Opinionsmätningar har också betydelse för hur regeringar håller sig kvar vid makten. Regeringens stöd i opinionen påverkar stabiliteten både när stödet ökar och när det minskar. Blir stödet för lågt tenderar partier att hoppa av och regeringar att ombildas. När stödet ökar kan opportunistiska regeringar istället välja att utnyttja stödet för att öka sin styrka i parlamentet genom nyval. Det är främst enpartiregeringar som har möjlighet att agera baserat på opinionsläget
– Storbritannien är ett färskt exempel på en regering som vill utnyttja medvind i opinionen till att stärka sin parlamentariska bas via ett nyval, säger Daniel Walther.
Sverige är sparsamt representerat i avhandlingen, eftersom det är relativt ovanligt att svenska regeringar avgår i förtid. Sedan andra världskriget har svenska regeringar avgått under mandatperioden vid en knapp handfull tillfällen: Regeringarna Erlander II 1951, Erlander V 1957, Fälldin I 1978 och Fälldin II 1981. Även den första regeringen Carlsson avgick efter nederlag i riksdagen 1990 men återkom ombildad kort därpå. Dessutom har ett förtida val hållits 1958 som en följd av ATP-striden. Sverige ligger därmed klart under det europeiska genomsnittet för regeringars förtida avgång.
Daniel Walther är uppvuxen i Malmö och efter tre år i Umeå nu bosatt i Lund.
Daniel WaltherTelefon: 090-786 54 27Mobil: 0700-29 84 05
E-post: daniel.walther@umu.se
Daniel Walther, Statsvetenskapliga institutionen, försvarar fredag 12 maj sin avhandling med den svenska titeln: Tills döden skiljer oss åt -- En jämförande studie av regeringsstabilitet i 28 europeiska demokratier. (Engelsk titel: Till death do us part: A comparative study of government instability in 28 European democracies). Fakultetsopponent: Prof. Petra Schleiter, University of Oxford, Storbritannien. Disputationen hålls på engelska. Samhällsvetarhuset, Umeå universitet, kl. 13.00-15.00.
Redaktör: Ola Nilsson