NYHET Forskaren Suna Bensch kommer från Tyskland och forskar om sociala robotar. En social robot är en maskin som lyssnar på våra sociala koder och kommunicerar med oss på våra villkor.
I Socratesprojektet utvecklas sociala robotar för äldrevården. Suna Bensch är en av forskarna i projektet.
– Mitt fokus är att formalisera vårt naturliga språk med matematiska modeller. Att formalisera språket innebär att förstå varför och hur kommunikation fungerar bland människor. Utifrån detta kan vi utveckla beräkningsmodeller som implementeras på sociala robotar så de får förmåga att prata och förstå konversation, säger Suna Bensch.
Även om robotik är ett forskningsfält med många år på nacken, är bearbetning av naturligt språk och robotik ett ganska nytt fält – i dag allt mer i fokus.
Suna Bensch växte upp i Ludwigshafen i Sydtyskland. Hon studerade på universitetet i Potsdam och tog en masterexamen i beräkningslingvistik. Därefter doktorerade hon i teoretisk datavetenskap om formella språk.
Hon blev intresserad av att forska vidare om hur mänsklig kommunikation fungerar. Att Suna Bensch hamnade i Umeå berodde på att hon sökte en postdoktortjänst på Institutionen för datavetenskap år 2009.
– Jag minns att jag tittade på kartan och tänkte vad långt norrut Umeå ligger. Jag gick till en friluftsaffär och köpte vinterkläder eftersom Umeå måste vara kallt. Men jag hade alldeles för mycket kläder på mig när jag kom på intervjun, säger Suna Bensch.
Hon fortsätter:
– Jag fick tjänsten och det var väldigt trevligt att komma till Umeå. Jag gillade stan från första stund, en relativt liten och välkomnande stad.
Suna Bensch arbetar i två forskningsgrupper. Foundations of Language Processing och Intelligent Robotics. I den senare gruppen arbetar ytterligare två forskare, tre doktorander, en postdoktor och en programmerare i en internationell mix. Efter postdoktor-tiden blev Suna Bensch kvar på institutionen som forskare och lyckades 2011 få forskningsmedel från Vinnova för fortsatt arbete. Hon har också hunnit vara föräldraledig med sin son.
Att formalisera språket innebär att förstå varför och hur kommunikation fungerar bland människor.
– Varför det fungerar vet vi inte riktigt – vi pratar ju fragmenterat, med nyckelord, ej kompletta meningar, med gester, men det fungerar. Det gäller att hitta aspekterna som gör att kommunikation fungerar och använda den kunskapen till att förbättra de sociala robotarna, förklarar Suna Bensch.
Robotar finns i dag framför allt inom industrin. De robotarna är dock inte sociala utan utför enklare mekaniska arbetsuppgifter.
På andra ställen i världen som Japan, Kina och Korea ”jobbar” i dag sociala robotar i affärer där de välkomnar gäster och förser kunder med information. I hotellkedjor finns robotar i receptionen och utför där enkla sysslor.
Snart finns kanske de sociala robotarna på närmare håll. Att göra robotar som kan kommunicera ingår i The strategic research agenda for robotics i Europe. I linje med detta startade EU-projektet Socrates som utvecklar sociala robotar för äldrevården. Det fyraåriga projektet leds av Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet och femton doktorander från hela världen har rekryteras.
– Robotarna ska inte byta ut människor i vården, men de ska stödja och ge service till oss och interagera med patienter på människors villkor. Med naturligt språk ska vi kunna tala om för dom vad vi vill och behöver, såsom att ”städa upp” eller ”gör en kaffe”. Roboten blir inte bara en maskin utan en slags följeslagare att prata med.
Forskningsprogrammet kommer att rymma allt från design av teknik och hårdvara till interaktionsdesign, användarstudier och robotetik. Umeågruppen fokuserar på språktolkning.
Vilken är den största utmaningen?
– Roboten måste förstå fler saker än orden. Naturlig kommunikation består till stor del av kroppsspråk, gester, känslouttryck, intonation och sammanhang. Vi måste få roboten att identifiera dessa signaler och känslouttryck och agera efter dessa.
Suna Bensch jobbar just nu med konversationsnormer. Det handlar om frågor som att vi inte brukar ljuga för varandra, att inte ge för mycket eller för lite information och att ge relevant information.
– Jag försöker att formalisera detta och utveckla konversationsmodeller. Gäller samma normer för människa som för robot till exempel vad gäller att inte avbryta? Ett exempel på ett etiskt problem är att roboten borde tala sanning.
Institutionen för datavetenskap har köpt in sin första sociala robot som ska användas i projektet. Den har stora ögon, men är mer lik en maskin än en människa.
Hur kommer sociala robotar se ut i framtiden?
– Svårt att säga. Människor är mer bekväma med människoliknande än med maskinliknande robotar, det visar studier. Samtidigt om de blir för människolika blir vi obekväma med det. Själv föredrar jag att säkert veta att jag interagerar med en robot, utan att behöva gissa.
Text: Ingrid Söderbergh
Favorit robot science fiction-serie: West World
Favoritrobot: Pepper
Bor: på Haga
Hobbies: design och intressanta restauranger
Läser just nu: The biography of Elon Musk
Projektet Socrates (Social Cognitive Robotics in The European Society) löper under fyra år och har en total finansiering på 3,9 miljoner euro. Projektet är en del av Marie Sklodowska-Curie-programmet inom EU:s stora Horizon 2020-satsning.