Styvnande blodkärl i kroppen kan skada hjärnan och ge försämrat minne

 

BildMostphotos

Att minnet försämras med stigande levnadsålder är något som de flesta förr eller senare upplever, även bland dem som undgår sjukdomar som Alzheimer. Likaså är det känt att det finns någon form av samband mellan kroppens och hjärnans åldrande. Däremot har det inte varit helt klart hur det egentligen går till.

– Vi föreslår en händelsekedja över hur hjärnans och kärlens åldrande hänger ihop, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet.

Det som Umeåforskarna Lars Nyberg och Anders Wåhlin har skapat är en förklaringsmodell som börjar med hjärtats slag, och via de största ådrorna i kroppen ut till de finaste kärlen i hjärnan.

Vartefter kroppen åldras, styvnar stora blodkärl, exempelvis stora kroppspulsådern, aortan, och förlorar en stor del av sin förmåga att absorbera kraften vid hjärtslagen när hjärtat skickar ut blod i artärerna. Trycket i hjärtslagen, pulsationerna, fortsätter då istället ut till mindre blodkärl i bland annat hjärnan. De minsta blodkärlen, kapillärerna, i hjärnan får ta emot en ökad belastning som gör att celler i och kring kapillärväggen tar skada. Dessa celler är viktiga för att reglera kapillärens blodflöde. Om de skadas, skadas också förmågan att öka blodförsörjningen till hjärnan när det behövs för att klara krävande mentala processer.

Enligt forskarnas modell är Hippocampus i hjärnan särskilt utsatt. Det är en struktur som är viktig för det episodiska minnet, det vill säga förmågan att komma ihåg händelser från det förflutna. Hippocampus utsatthet hänger samman med att det är beläget nära de stora kärlen och därmed tidigt i kedjan blir utsatt för den ökade belastningen. I en ung och frisk person är pulsationerna mjuka, men i en åldrande person kan de bli så kraftiga att de påverkar hjärnvävnaden och kan skada blodförsörjningen till minnesprocesser.

Umeåforskarnas modell baseras på en rad tidigare studier från de fem senaste åren.

– Vi har satt ihop pusselbitar från aktuell och verifierad forskning inom olika fält till en bredare och samtidigt mer detaljerad bild av händelseförloppet. Det blir en utgångspunkt för framtida forskning för att förstå och på sikt kanske också kunna bromsa förloppet, säger Anders Wåhlin, forskare vid Umeå universitet.

Umeåforskarnas modell är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Trends in Cognitive Sciences.

Redaktör: Ola Nilsson