NYHET En del personer som medicinerar mot typ 2-diabetes drabbas av magbesvär. Nu ska en ny svensk studie undersöka om magproblemen orsakas av en rubbad balans i tarmfloran. Förhoppningen är att det på sikt kan leda till en mer individanpassad diabetesbehandling.
BildMostphotos
– Beroende på vad vi får fram i studien kan man tänka sig att en individualiserad diabetesbehandling innebär att man i förväg kan bedöma vilka som kan ta läkemedel utan besvär eller att man kanske kan sätta in probiotika samtidigt, säger professor Olov Rolandsson vid Umeå universitet som är en av de som leder studien.
Typ 2 diabetes är en folksjukdom som drabbar en stor del av befolkningen. Förändrade levnadsvanor, framförallt motion och mer hälsosam kost, är viktiga behandlingar. Men ofta räcker inte det, och då behövs tilläggsbehandling med ett läkemedel.
Metformin är det förstavalsläkemedel som rekommenderas världen över vid typ 2-diabetes. Det har använts i över 60 år och sänker blodsockret, förebygger komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdom och är en behandling förenad med låg kostnad. En del av de som använder metformin drabbas dock av magtarmbesvär som kan försämra livskvaliteten betydligt. Orsaken till detta är oklar. I den nya studien ska man undersöka om dessa besvär orsakas av en rubbad balans i tarmfloran.
Studien, Metformin och mikrobiota studien – Memo, kommer att rekrytera 600 personer med nyligen diagnostiserad typ 2-diabetes och som ska påbörja medicinering med metformin. Deltagarna kommer att följas under fyra månader med blodprover, frågeformulär och avföringsprover. Hypotesen bakom studien är att är att det finns ett samband mellan metformin, magtarmbesvär och magtarmbakterier.
– Dels behöver vi veta om det finns ett samband, dels vilka bakterier det i så fall handlar om som slås ut hos vissa diabetespatienter som tar läkemedlet och om de goda bakterierna i så fall kan tillföras på annat sätt, säger Olov Rolandsson.
Memo är en nationell studie som kommer att inkludera allmänmedicinska universitetsenheter och regioner i Umeå, Lund, Göteborg, Linköping, Örebro och Stockholm. Studien leds av professor Olov Rolandsson vid Umeå universitet och professor Fredrik Bäckhed vid Göteborgs universitet.
